- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
427-428

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakt, av överste Bertil Burén och professor emeritus Martin P:n Nilsson - Sportjaktens värde - Litteraturanvisningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKTGEVÄR OCH J AKT A M M U NITIO N

mästerprov och att erfara den glädje, som
en frisk och sund människa känner i
naturen.

Jägaren bör i jaktutövningen se en
idrott, där han tävlar med det villebråd
han jagar. Den erfarne jägaren sätter
också större pris på ett under svårigheter
förvärvat fåtaligt villebråd än på stora,
lättskjutna byten. Själva dödandet är
långt ifrån huvudsaken i jakten, och
mången avstår ofta från skottet för att
i stället njuta av att studera hundarnas
arbete och det vildas rörelser.

Bedriven efter sådana grunder har
jakten ett betydande värde för
karaktärs-daningen. B. B.

LITTERATURANVISNINGAR.

Få om ens något av sportens områden ha att
uppvisa en så rik och kulturhistoriskt
intressant litteratur som jakten. I nedanstående
översikt kunna därför endast några av de
intressantaste verken på främmande språk och
några svenska standardverk nämnas.

Den bästa översiktliga framställningen av
jakten i äldre tider är Orth, »Jagd» i
Pauli-Wissowa, »Realencyklopädie der klassischen
Altertumswissenschaft» (1914).

Bland historiskt värdefull jaktlitteratur på
främmande språk må, utöver de redan
tidigare nämnda verken, främst nämnas G. Twici,
»Le Art de Vénerie» (skrivet i början av
1300-talet men aldrig utg.), som huvudsakligen
behandlar parforce jakten, G. Phæbus, »Le
Miroir de Phæbus, des déduits de la chasse
des bestes sauvages et des oiseaux de proye»
(slutet av 1300-talet; tryckt 1507), J. Du
Fouil-loux, »La Vénerie» (1561), Le Couteulx de
Canteleu, »La Vénerie franfaise» (18"8), P.
Hawker, »Instructions to Young Sportsmen in
the Art of Shooting» (1813) .T. C. Aytinner,
»Volständiges Jagd- und Waydbüchlein» (1630),
H. F. v. Fleming, »Der vollkommene deutsche
Jäger» (1719), H. W. Döbel, »Jäger-Practica
oder der wohlgeübte und erfahrene Jäger»
(1746), G. F. D. aus dem Winckell, »Handbuch
für Jäger, Jagdberechtigte und Jagdliebhaber»
(1804—05, ny upplaga 1898) och F. W. Bechstein,
»Die Först- und Jagdwissenschaft» (1801—21).

Bland moderna översiktsarbeten över jaktens
historia må nämnas A. de Chabot, »La Chasse
à travers les åges» (1898), A. Berger, »Die Jagd
im Leben der Völker» (1928) och K. Eilers,
»Geschichte des Jagdsports» (i »Geschichte des
Sports äller Völker und Zeiten», 1926).

En god översikt över jaktens historia och
jakten i våra dagar hos skilda folk ger det
med anledning av den internationella jakt-

utställningen i Berlin 1937 utgivna praktverket
»Weidwerk der Welt» (1938).

Nordisk jaktlitteratur.

Bland modern svensk jaktlitteratur må främst
nämnas A. Berger och G. Grönberg, »Jakten
hos skilda folk nu och fordom» (1931), en
bearbetning av A. Bergers ovan nämnda arbete,
samt E. Lönnberg, »Jakt och Jaktvård» (i
Svenska Jordbrukets Bok, 1925), det under
redaktion av A. Lundbergh utgivna samlingsverket
»Jakten i Sverige» (1937) och den till Svenska
Jägareförbundets 100-årsjubileum av A.
Ek-lundh utarbetade »Svensk Jakt» (1930).

Bland nordisk jaktlitteratur märkes vidare
det av P. Hansen redigerade samlingsverket
»Jagten i Danmark» (1939) samt N. J.
Greger-sen, »Jakt i Norge» (1898).

Bibliografiska arbeten.

Bland arbeten om jaktlitteratur må främst
nämnas R. Souhart, »Bibliographie générale
des ouvrages sur la chasse» (1886) med
»Sup-plément» (1888, av P. Petit), U. Wendt, »Kultur
und Jagd» (2 bd, 1907—08), T. Schreeber,
»Svenska jaktens litteratur intill år 1900» (1920)
och R. Müntzing, »Svensk Jaktlitteratur» (2
hft., 1928-35).

Jaktlexika.

Flera verk om jakt äro encyklopedier. De
viktigaste äro G. L. Hartig, »Lexikon für
Jäger» (2. uppl. 1859—61), O. v. Riesenthal,
»Jagd-lexikon» (2. uppl. 1916), »Allgemeine
Encyklopädie der gesamten Först- und
Jagdwissen-schaften», utg. av R. v. Dombrowski (8 bd,
1886—93) och H. Fürst, »Illustriertes Först- und
Jagdlexikon» (2. uppl. 1903). Det engelska
verket »Encyclopædia of Sports» (1897) är till
övervägande del ägnat åt jakten. Bland
svenska arbeten märkas M. H. Brummer, »Försök
til et svenskt skogs- och jagtlexicon» (1789),
Th. Hahr, »Handbok för jägare och jagtvänner»
(1866, 2. utvidgade uppl. 1881—82) och A. Behm,
»Jaktlexikon» (1920).

Jakttidskrifter.

Bland periodisk jaktlitteratur förtjänar främst
den tyska ett omnämnande. De viktigaste
tidskrifterna äro St. Hubertus (sedan 1883), ersatt
1938 av Das deutsche Weidwerk, Deutsche
Jägerzeilung (1884), Wild und Hund (1895) och
Der deutsche Jäger (1879).

Den första svenska jakttidskriften var den
av Svenska Jägareförbundet 1832—34 utgivna
Tidskrift för jägare och naturvänner. År 1863
började Svenska Jägareförbundets nya tidskrift
utgivas, som 1940 ändrade sitt namn till
Svenska Jägareförbundets Tidskrift Svensk Jakt.
Vidare må nämnas Från Jaktmarker och
fiskevatten (sedan 1913).

För övrigt hänvisas till
litteraturanvisningarna i artiklarna Falk jakt, Jaktgevär och
jaktammunition, Jakthundar, Jaktlagar,
Jaktsignaler och Storviltjakt.

427

434

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free