- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
449-450

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakthundar, av friherre Carl Leuhusen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKTHUNDAR Pl. 2.

Den engelska settern eller 1 a v
e-racksettern (pl. 2, D, den dominerande
och i Sverige vanligaste, är en medelstor, 60
cm hög, långhårig hund. Färgen är vit med
gula, bruna eller svarta tecken.

Den irländska settern, vilken som
ras är lika gammal som den engelska, skiljer
sig från denna genom sin något högre och
lättare byggnad och genom färgen, som är
rödbrun till kastanjebrun (mahognybrun).

Gordonsettern, även kallad black
and tan- eller skotsk setter, är grövre
än den engelska. Färgen är svart med bruna
tecken. Rasen användes numera endast
sparsamt som jakthund i Sverige.

Korthårig vorstehhund (»Gerrie av
Mälarstrand», 488 KK).

Vorstehhunden.

Den tyska vorstehhunden (pl. 2, 3) är en c:a
60 cm hög hund, som till kroppsbyggnaden
påminner om pointern. Vorstehhundarna
indelas i korthårig a, strävhåriga och
långhåriga. Färgen är vanligen helt brun
eller skäckig med stora, bruna fläckar. Den
strävhåriga rasen är i allmänhet något större
och tyngre än den korthåriga.

Vorstehhundarna, i synnerhet de strävhåriga,
äro oömma och härdiga och på grund av sin
styrka och sitt temperament användbara till
all slags jakt.

Skällande fågelhund.

I vidsträcktare bemärkelse kan man som
fågelhundar även räkna s. k. trädskällare: finsk
spets, Norrbottens skällande fågelhund,
gråhunden och lapphunden.

Den finska spetsen, som i sitt
hemland förekommer talrikast av alla hundraser,
är avsevärt mindre än den vanliga nordiska
spetsen. Färgen är rävröd, och svansen föres
knorrad över ryggen.

Norrbottens skällande fågelhund
torde vara av samma ursprung som den finska

spetsen men har i motsats till denna aldrig
varit föremål för renavel. Till typen liknar den
finsk spets, men färgen varierar. Den är ofta
svart, ibland med vita tecken i form av
hals-ring och vita fötter. Rasen försvinner alltmer.

Gråhunden eller jämthunden,
tidigare kallad nordisk spets, är den i hela
Norrland vanligaste hunden hos allmogens
fågeljägare (se nedan under Älghundar).

Lapphunden har visserligen icke något
utpräglat jaktintresse, men, då lapparna någon
gång jaga fågel, använda de denna hund. Den
är oftast svart eller brun, någon gång med
vita tecken eller helt vit.

Apporterande hundar.

På vissa håll, där vilttillgången är mycket
riklig, t. ex. i Skåne, bedriver man numera
klappjakt för att rationellt och effektivt
beskatta villebrådsstammen. Här har behovet av
specialhundar med utpräglade apportanlag gjort
sig gällande. Man har därför, ehuru i ganska
ringa utsträckning, börjat använda olika
sorters engelska retrievers, såsom labrador
retrie-ver, golden retriever samt springer- och
cocker-spaniels. De förstnämnda raserna ha så
utpräglade apportanlag, att de hysa föga intresse för
oskadat villebråd men i stället ha en ovanlig
förmåga att leta rätt på dödskjutna eller endast
skadade harar och fågelvilt. Spanielarterna
däremot ha även stort jaktintresse och kunna
med fördel användas i andvassar samt äro
duktiga att resa fasan i oländig terräng.

Retrievers ha som nämnts fallenhet att
apportera skjutet vilt men sakna instinkt att förfölja
oskadat. Vanligast förekommande är 1 a b r
a-dorretrievern, en medelstor, grovt byggd,
tämligen oädel hund. Den är till färgen svart
eller gul. Golden retriever är till
kroppsbyggnaden tämligen lik den förra men är
långhårig som en irländsk setter och till färgen
guldgul. Lockig retriever har kort och
slätt hår i ansiktet och på benen men är i
övrigt tätt smålockig. Den är svart eller mörkt
chokladbrun.

Finsk spets.

449

15—NFS. IV

450

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free