Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakthundar, av friherre Carl Leuhusen - Jakthäst - Jaktkort - Jaktlagar, av överste Bertil Burén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKTLAGAR
äro C. Leuhusen, »Rashundar i ord och bild»
(1932), och I. Carlin, »Våra hundar» (1940).
Värdefulla anvisningar beträffande
jakthundarnas dressyr och injagning lämnas i kapitlet
Jakthundar i »Jakten i Sverige» (1937). På
danska finns ett modernt arbete, H.
Tolder-lund Borgen, »Den store Hundebog» (1938).
Av stamböcker böra nämnas den engelska
»Kennel Stud Book» (sedan 1874) och
»Svenska Kennelklubben Stambok» (sedan 1893).
De mest betydande utländska tidskrifterna
äro de engelska Our Dogs, Dog World och
Kennel Gazette, den senare engelska
kennel-klubbens officiella organ, samt de tyska Die
Hundewelt och Deutsche Kynologische
Zei-tung. I Sverige utkomma Hundar och
hundsport (sedan 1893, t. o. m. 1932 med titeln
Svenska Kennelklubbens tidskrift), Svenska
Brukshundklubbens tidskrift Brukshunden
(sedan 1940) och Stövaren och stövarjakten
(sedan 1925). Värdefullt material finnes även
i de årsböcker, som utgivas av Svenska
Setter-klubben för engelsk setter (sedan 1904),
Svenska Irländsk-setterklubben (sedan 1928) och
Svenska Vorstehhundklubben (sedan 1923).
Jakthäst (eng. hunter) skall äga god
galopp- och hoppförmåga samt bör ej
vara för ung. Den bästa jakthästen är en
ädel, kraftig, väl dresserad och inhoppad
häst med lugnt temperament. C. C.
Jaktkort är ett av myndighet enligt
1938 års jaktlag utfärdat bevis, att en
person erlagt stadgad jaktvårdsavgift.
Skyldighet att erlägga sådan avgift har
var och en, som vill jaga på annan mark
än den han själv äger eller brukar.
Tre olika jaktkort finnas. Blått kort gäller
för hela riket, grönt för visst län och gult för
tre till varandra gränsande socknar (var och
en skall gränsa till de två övriga). Rikskort
kostar 25 kr., länskort 10 kr. och sockenkort
3 kr. B. B.
JAKTLAGAR.
Av överste Bertil Burén.
Genom Lagen om rätt till jakt
av 3 juni 1938, som kompletteras med
Jaktstadga av samma datum, ha de
svenska jägarna erhållit ett länge
eftersträvat stöd i kampen för en förbättrad
jaktvård.
De viktigaste bestämmelserna i jaktlag och
jaktstadga äro:
Envar, som vill jaga på annan mark än den
han själv äger eller brukar, är pliktig att er-
453
lägga jaktvårdsavgift. Genom denna
bestämmelse ha medel ställts till förfogande för
vidtagande av jaktvårdsåtgärder och
organiserandet av Sveriges jägare.
»Jakt må ej bedrivas så, att villebrådet
tillfogas onödigt lidande.» Jägaren är skyldig
sträva efter att uppsöka och döda sårat
villebråd. För sårat högdjur, som gått in på annans
mark, föreligger anmälningsskyldighet. Det är
förbjudet att jaga älg, hjort och rådjur på
natten. I Skåne och på Gotland gäller detta
förbud alla djurarter. Älgjakt med slätborrade
gevär är förbjuden, likaså jakt från bil och
motorbåt.
Hund skall 1 mars—20 aug. förhindras löpa
lös i mark, där villebråd finns. Man får dock
under den angivna tiden använda hund under
kontroll av förare till jaktvårdsändamål.
Fridlysning.
På kronans mark helt skyddade året om äro:
björn, lo, mård, utter, örn, berguv, falk och
korp. Genom särskild förordning är lo
förbjuden även på enskild mark, likaså utter inuti
landet och berguv i landets södra delar.
Följande fåglar äro fridlysta hela året: örn,
moripa, kornknarr, svan och grågås,
sommar-gylling, blåkråka, nötkråka, härfågel,
kungsfiskare, glada, alla kärrhökar, skärfläcka,
lunnefågel, vit och svart stork samt rördrom.
Andra hela året förbjudna djur äro: vildren,
fjällräv och bäver.
Övriga, ej särskilt i jaktstadgan upptagna
fåglar äro fridlysta 1 mars—31 aug. med undantag
av: duvhök, sparvhök, kråka, råka, kaja, skata,
nötskrika, pilfink, gråsparv, sothöna, skarv,
gråtrut, havstrut, sillmås, fiskmås, skrattmås,
lom och skäggdopping.
Björn får dödas på enskild mark, men det
skjutna djuret tillfaller kronan. Detsamma
gäller om lo eller örn, som inkommit på gård
eller i trädgård och där dödats.
Fridlysningstider fastställas årligen på
Domänstyrelsens förslag, sedan Svenska
Jägareförbundet yttrat sig, och kunna i någon mån
växla från år till år.
Licensjakt.
Den s. k. licensjakten innebär, att den, som
förfogar över tillräckligt stor mark för att
medgiva tillfredsställande vård av älgbeståndet, kan
få tillstånd att under särskild jakttid upp till
en månad, den ordinarie tiden inberäknad, få
fälla ett visst antal älgar. Samma möjlighet
att få förlängd jakttid står även till buds för
den, som äger kronhjortsbestånd på sin mark,
och denna tid kan uppgå till två månader.
Enligt särskild förordning skall den, som
nedlägger älg under ordinarie tid, erlägga älgavgift,
ursprungligen avsedd att utgå med 15 kr. och
under förlängd jakttid med 30 kr. På grund
av kristiden höjdes avgifterna 1941 till 25, resp.
40 kr.
454
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
