Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktskytte, av överste Gunnar F. Lundgren - Hagelskytte - Lerduveskytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J AKT SKYTTE
Internationellt lerduveskytte.
Banor och regler.
Vid internationellt lerduveskytte
skjutes på bana med 15 maskiner ordnade i
grupper om tre, 15 m framför fem
skjutplatser (bild 4). Maskinerna äro för varje
tävlingsdag fast inställda, och var och en
kastar olika i höjd och sidled.
Skyttarna, indelade i lag, vanligen på
sex, förflytta sig från station till station
(1—5) och skjuta en duva på varje plats.
Skytten vet ej från vilken av
stationens kastmaskiner duvan kastas. Varje
lag skjuter i följd 10—25 duvor efter
något olika indelning. Vanligen skjutas 100
duvor per man och dag. Vid de sista 10
tillkommer ett försvårande moment, i det
att skytten då står vid station 2, resp. 4
och varje gång får en duva från någon
av stationerna 1, 2, 3, resp. 3, 4, 5.
En något annan form av denna sorts
lerduveskytte förekommer huvudsakligen
i England och USA men stundom även
i Sverige. Banan är betydligt enklare
ordnad med endast en, helst
automatisk kastmaskin, från vilken duvorna
kastas i olika vinklar. De 5
skjutplatserna äro utlagda på en cirkellinje (bild
5). Nackdelen med denna bana är, att
variationen på de olika skotten blir
mindre.
Varje duva kastas, så snart skytten
kommenderar »gå». Skytten får skjuta
två skott på varje och får ha geväret
till axeln, innan duvan kastas.
Den senare bestämmelsen har kritiserats
under motivering, att därigenom ett viktigt
övningsmoment för jakten bortfaller. »Den
jägar-mässiga utgångsställningen» är emellertid svår
att kontrollera, vartill kommer att den, som
skjuter bra med fast anläggning, nästan alltid
även är en god skytt med jaktanslag. Däremot
finner sig en god skytt med jaktanslag ej alltid
tillrätta med fast anläggning, och detta torde
vara anledningen till många goda jaktskyttars
motvilja mot det fasta anslaget.
De svenska reglerna för internationellt
lerduveskytte.
De viktigaste bestämmelserna i de av
Riksförbundet för Kortdistansskjutning fastställda
reglerna äro (för bana med endast en
kastmaskin utfärdades bestämmelser 1941):
473
Bild 3. En kastmaskinsgrupp på en bana för
internationellt lerduveskytte. Bredvid
maskinerna synas staplar av lerduvor.
Geväret skall under laddning och pågående
skjutning vara riktat mot kastmaskinerna och
vid platsombyte hållas öppet.
Största tillåtna kaliber är 12, största
hagel-laddning 36 g. Grövsta hagelsortering är 2’A.
mm, motsvarande svensk sortering nr 1.
Skytt får vägra skjuta, om duvan ej på hans
kommando omedelbart kastas och om duvan
kastas från fel maskin.
Ny duva kastas, om skytten skjuter på trasig
duva, om duva faller ned inom en radie av
20 m från kastmaskinen och om duvan faller
inom någon av de båda 25°-områdena, utmärkta
på en-maskinsbanan.
Om två eller flera duvor kastas samtidigt,
erhåller skytten, om skott ej lossats, ny duva.
Klickar första skottet, kan skytten fordra ny
duva. Klickar andra skottet, erhåller skytten
ny duva. I dylikt fall skall första skottet
avlossas i luften, så att duvan ej träffas.
Protest beträffande själva skjutningen skall
ske omedelbart genom att skytten eller lagets
Bild 4. Bana för internationellt lerduveskytte.
474
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
