- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
479-480

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktskytte, av överste Gunnar F. Lundgren - Hagelskytte - Lerduveskytte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J AKT SKYTTE

eller 5 man, och alla dessa skola skjuta
sina skott från en station, innan
skjutningen börjar från den nästa.

Vid tävlingar anordnade av föreningar
sorterande under Riksförbundet för
Kortdistansskjutning och av
jaktvårdsföreningar anslutna till Svenska
Jägareförbundet skjutes efter regler, som
praktiskt taget äro identiska med de i USA
gällande.

Vid jaktvårdsföreningarnas skytte
användes emellertid även en mindre serie
med 10 skott, den s. k. lilla serien,
omfattande 2 enkelduvor från var och en
av stationerna 1, 2, 4, 6 och 7.

De svenska reglerna jör skeetshooting.

För 25-skottserie gälla följande bestämmelser:

Endast den skytt, som är i tur att skjuta
och endast när han intagit färdigställning, får
ha sitt gevär laddat. Gevär skall annars alltid
bäras med öppet patronläge. Vid skjutning av
enkelduvor får geväret laddas endast med ett
skott i taget.

Skytten får icke lägga an för att skjuta,
förrän duvan är synlig i luften.
Utgångsställningen skall vara en naturlig och lämplig,
jä-garmässig färdigställning, d. v. s. en person,
som står minst 3 m från skytten och vid den
sida, från vilken anläggningen sker, skall
kunna se någon del av stocken under eller bakom
skyttens arm. Vidare får ingen del av stocken
vara närmare skyttens axel (kolvkappans
normala anläggningsplats mot skuldran) än en
tvärhand. Duvan skall på skyttens kommando
kastas inom 3s.

Alla skyttar i ett skjutlag, lämpligen 4—5,
skola i tur och ordning skjuta sina båda skott
från en station, innan skjutningen börjar från
nästa. Duvan från tornet (station 1) skall
alltid skjutas först.

Vid skjutning från station 8 skall skytten stå
så, att hans främre hand är över
stationspunkten. Om domaren så bestämmer, kunna alla
skyttarna i laget från denna station skjuta på
tornduvan, innan skjutningen på den andra
duvan börjar.

Skott på trasig duva eller duva, som
avsevärt avviker från rätt kurs, räknas ej, och ny
duva kastas.

Som träff räknas, när minst en synlig bit,
alltså ej blott damm, avskiljer sig från
påskjuten duva. I händelse av klick eller fel på
geväret, utan skyttens förvållande, kastas ny duva.
Skjutes av annan anledning ej på
reglements-enlig duva, dömes bom, såvida domaren ej
finner skäl för ny duva föreligga.

Duva måste träffas, innan den passerar en
punkt 38,4 m från den maskin, varifrån den
kastats. Senare avgivet skott räknas som bom.

479 Tryckt

Vid skjutning av duva från station 8 måste
duvan träffas, innan den passerar den utdragna
förbindelselinjen mellan station 4 och 8.

Vid dubbléerna kastas båda duvorna
samtidigt. Den utgående skall beskjutas först och
därefter den inkommande, såvida ej skytten i
förväg säger sig vilja göra motsatsen.

Om skytten träffar båda duvorna eller fel
duva med första skottet, om duvorna kollidera
eller om trasig duva kastas och om skottet
klickar, får skytten en extradubblé. Om första
skottet skjutits i den ordinarie dubblén, räknas
resultatet av detta (fel duva räknas som bom)
jämte resultatet av andra skottet i
extra-dubblén. Denna skjutes på samma sätt som
ordinarie dubblé. Om skytt av anledning, som
han ej rår för, ej kan fullfölja en extradubblé,
får han en ny.

Vid omskjutning om mästerskap skall skjutas
hel 25-skottserie. Vid övriga tillfällen kan
omskjutning ske med 10 skott sålunda:
dubblén från station 2, 2 enkelskott från 3, 4 och 5
samt dubblén från station 6.

Vid skjutning av »lilla serien» gälla samma
regler i tillämpliga delar.

Skjutning utan medveten siktning ger även vid
skeetshooting de bästa resultaten.

Snabbhet är vid skeetshooting ej av
samma fundamentala betydelse som vid
internationellt lerduveskytte. Det är
emellertid alltid önskvärt att kunna vara
snabb, framför allt i blåsigt väder.
Duvorna från station 8 fordra dessutom
alltid en viss grad av snabbhet.

Ett långsammare tempo med mera
medveten siktning kan alltså ge någorlunda
goda resultat, men det är mycket svårt
att växla mellan det riktiga, endast
pekande riktningsskyttet med all
uppmärksamhet riktad på målet och det för
snabba och svåra skott odugliga
sikt-ningsskyttet.

En svårighet för riktningsskytten är att även
vid avgörande skott alltid skjuta utan
medveten siktning. Han blir ofta — mer eller
mindre omedvetet — noggrannare, siktar och —
bommar med stor sannolikhet, ty
siktnings-skyttet fordrar en annan teknik med bl. a.
större framförhållning. Siktningen hämmar
nämligen avtrycket och även andra
träff-givande faktorer.

För att bli en god jaktskytt måste man
därför kunna skjuta fort och sedan efter
omständigheterna minska denna
snabbhet. Detta sker ej genom att vänta med
skottet, efter det bössan kastats upp,
utan genom att vänta med anläggningen

»V,o 41 480

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/4/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free