Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktskytte, av överste Gunnar F. Lundgren - Kulskytte - Rådjursskytte - Tävlingsstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J AKT SKYTTE
Bild 14. Bakom kulisserna på en rådjursbana.
T. v. baksidan på en rådjursfigur i
vänsterlopp, i mitten högra markeringsrådjuret.
skytte i Svenska Jägareförbundets
mästerskapsskjutningar.
Bana och bestämmelser.
Den bästa bankonstruktionen
överensstämmer i princip med harbanans. Dock
har rådjursbanan två spår bredvid
varandra (bild 14).
Ett vänster- (bild 15) och ett
högergående rådjur framföras växelvis på en
bana, vars synliga del är 6 m och som
tillryggalägges på 2S. Avståndet från
skytten till rådjuret är 45 m.
Serien omfattar 8, vid omskjutning 4 lopp.
Endast ett skott får avges i varje lopp. Från
vilken sida målet kommer är för skytten
obekant, dock skall en serie bestå av 4 vänster
-och 4 högerlopp. Två lopp för provskott äro
tillåtna före tävlingen.
Bild 15. Rådjursfiguren. Ringningen är ej
synlig från skjutplatsen. Ringarna ha en diameter
av 12, 19 och 26 cm.
Teknik.
Rådjursskyttet är ett snabbkulskytte,
vid vilket man måste vara betydligt
snabbare än t. o. m. vid dubbelskott mot
löpande hjort eller älg. Man når därför
lättare goda resultat med gevär, som ej
äro så tunga som de vid hjortskytte. Den
lämpliga vikten torde vara 3—3,5 kg. Man
kan med fördel använda ett gevär, som
skjuter de billiga patronerna kaliber 22
long, icke minst därför, att det fordras
mycken övning och därmed stor
patronåtgång för att nå färdighet i detta skytte.
Liksom vid älgskyttet är 30 p. på en serie
ett relativt gott resultat och poängsiffror över
35 utomordentligt goda. Beträffande
fordringarna vid märkesskjutning se
Jaktskyttemär-ken, sp. 500.
TÄVLINGSSTATISTIK.
Olympiska Spel.
Jaktskytte förekom första gången vid OS
1900, då programmet upptog individuella
tävlingar i lerduveskytte och skjutning mot
löpande hjort, enkelskott. Vid OS 1904 och 06
förekommo inga tävlingar i jaktskytte, men från
OS 1908 t. o. m. OS 1924 förekommo
lerduveskytte individuellt och i lag, skjutning mot
löpande hjort, enkel- och dubbelskott
individuellt, samt lagtävling i enkelskott. Vid OS 1920
och 24 förekom även en lagtävling i
dubbelskott. Då reglerna och antalet skott varierat,
äro resultaten från de olika spelen ej jämförliga.
Paris 1900.
Lerduveskytte: 1) R. de Barbarin, Fr; 2) R.
Guyot, Fr; 3) Clary, Fr.
Löpande hjort, enkelskott: 1) L. Debray, Fr;
2) Nivet, Fr; 3) de Lambert, Fr.
London 1908.
Lerduveskytte (28 deltagare från 6 länder):
1) W. H. Ewing, Ca, 72 tr.; 2) G. Beattie, Ca,
60; 3) A. Maunder, Eng, och A. Metaxas, Gr,
57; 5) C. Palmer, Eng, och A. Westover,
Ca, 55. — Svenskarna A. Swahn och E.
Benedicks blevo utslagna i andra omgången. — Lag
(4 deltagare): 1) England (A. Maunder, J. F.
Pike, C. Palmer, J. Postans, F. W. Moore, P.
Easte) 407; 2) Canada 405; 3) England II 372. —
Sverige startade ej i lagtävlingen.
Löpande hjort, enkelskott (15 deltagare från
4 länder): 1) O. G. Swahn, Sv, 25 p.; 2) T.
Ran-ken, Eng, 24; 3) A. Rogers, Eng, 24; 4) M. Blood,
Eng, 23; 5) A. J. Kempster, Eng, 22; 6) W. R.
Lane-Joynt, Eng, 21. — Lag (2 deltagare): 1)
Sverige (A. Swahn, A. Knöppel, O. G. Swahn,
E. O. Rosell) 86; 2) England 85.
Löpande hjort, dubbelskott (15 deltagare från
494 498
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
