- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
507-508

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakttroféer, av överste Bertil Burén - Jakttrumpet - Jakttyg - Jaktutställningar - Jalkanen, Hilma - Jalkanen, Kalle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKTTRUMPET

der 30 % intet tillägg. För färg beräknas 0—4
poäng. Ju mörkare och blankare färgen är,
desto bättre. Pärlningen, som skall vara jämnt
fördelad, värderas med 0—4 poäng, spetsarna,
som skola vara blanka och vita, med 0—2 poäng.
För särskilda förtjänster och för fel kunna
domarna ge upp till 5 poängs tillägg, resp. avdrag.
Som fel räknas främst oregelbunden stång- och
spetsbildning samt porositet i hornmassan.

Vid jaktutställningen i Berlin 1937 erhöllo
rådjurskronor med över 140 poäng guldmedalj.

Kron- och dovhjortshorn bedömas efter i stort
sett liknande normer men äro, särskilt de för
dovhjort gällande, betydligt mera komplicerade.

Beträffande gällande internationella
mätningsregler för andra troféer hänvisas till
»Weidwerk der Welt» (1938).

Jakttrumpet, ett -»-jägarhorn med en
eller två toner.

Jakttyg, olika slags nät, tyglappar
m. m.; förr ofta använt vid jakt.
Numera förekommer det någon gång vid
drevj akter för att innestänga villebrådet
eller tvinga det att ta en viss väg.

Jakttyg är dels spärrande, till vilket
räknas jaktnät, t. ex. vargnät, dels s k r ä
Hirn a n d e, som utgöres av s. k. lapptyg. Detta
består av en lång lina, på vilken äro fästa s. k.
jaktlappar. Dessa voro förr omkring 45 cm
breda, fritt hängande tyglappar, målade med
skrämmande figurer, men kunde också bestå
av bjärt målade fjädrar. Numera utgöras
jaktlapparna av olikfärgade tygremsor, omkring 10
cm breda och Vj m långa (-^-Inlappa). B. B.

Jaktutställningar ha sedan mitten av
1800-talet anordnats såväl i samband
med andra utställningar som separat.

Det dominerande inslaget har i regel utgjorts
av en utställning av akttroféer. Därjämte
ha oftast utställts jaktvapen och ammunition,
fångstredskap, jaktutrustning, statistiskt och
fotografiskt material om jakt, jaktlitteratur och
konst med jaktmotiv.

Den första jaktutställningen i Sverige
anordnades redan 1866 i Stockholm av Svenska
Jägareförbundet. Vid konst- och
industriutställningen i Stockholm 1897 hade en särskild
jaktpaviljong uppförts, där en samling jakttroféer,
bl. a. 488 råbockshorn, utställdes. Dylika
utställningar med prisbedömning av de utställda
troféerna anordnades därefter med några års
mellanrum av Svenska Jägareförbundet.

Även vid Baltiska utställningen i Malmö 1914
var jakten rikligt företrädd. Mindre
jaktut-ställningar anordnades i Örnsköldsvik 1916 och
i Örebro 1928, vilka voro de sista av Svenska
Jägareförbundet anordnade.

I Nordiska museet i Stockholm öppnades 1941
en permanent jaktutställning, som belyser
jaktens utveckling i Sverige från äldsta tider.

Utställningen har ordnats av intendenten S.
Svensson i samarbete med Svenska
Jägareförbundet.

Internationella jaktutställningar ha bl. a.
anordnats i Wien 1873, i Cleve 1881, i Berlin 1907
och Wien 1910. I de båda sistnämnda deltog
Sverige.

Av vida större omfång än de tidigare var den
1937 i Berlin av Reichsbund Deutscher
Jäger-schaft anordnade internationella
jaktutställningen, i vilken 22 nationer deltogo med egna
avdelningar. Även här utgjordes det viktigaste
inslaget av jakttroféer, vilka även
prisbedöm-des. Bland separata utställningar märktes
en historisk avdelning, en för falk jakt samt de
för jaktfotografier och konst med jaktmotiv.

Den svenska avdelningen, som visade såväl
historiskt som aktuellt material samt konst,
var synnerligen representativ. B. B.; S. T.

Jalkanen, Hilma, finsk gymnast och
gymnastikpedagog (f. 1889 7ha), lektor i
gymnastik och hygien vid
Flicknormal-lyceum i Helsingfors, sedan 1938 första
lärarinna i
pedagogisk gymnastik vid
Helsingfors
universitet, har med den
lingska gymnastiken
som utgångspunkt
skapat en rytmisk,
individuellt präglad
metod för kvinnlig
gymnastik, i vilken
bl. a. speciella
avslappnings- och
tänj-ningsrörelser ingå. Vid övningar och i
synnerhet vid uppvisningar förekommer
musikackompanjemang, och vid
rörelserna användas även stora och små
massiva gummibollar, tunnband, käglor o. s. v.

Jalkanen har varit ledare för flera
gymnastikkurser, -uppvisningar och -läger och ledde
kvinnliga finska elittrupper i Estland 1920, i
Sverige 35, vid OS 36 och vid den stora
gymnastikfesten i Helsingfors 1938. — Hon har bl. a.
utg. »Uusi naisvoimistelu» (1930) och
»Naisvoi-mistelua» (1938). Mbg.

Jalkanen, Kalle, finsk skidlöpare
(1907—41), arbetsledare i Villmanstrand,
vann VM på 50 km 1938.

Jalkanen var en typisk »vart-annat-årslöpare».
Han vann 10 km i Kuopio 1932 och 17 km 1934
samt blev olympisk guldmedaljör i staf
ettlöpning 4x10 km 1936, då han på sista sträckan
tog in lm 22s på B. Iversen, Norge, och därpå
gick ifrån denne. Ar 1939 blev han fyra vid VM
på 18 km och vann 17 km i Rovaniemi. Han
stupade sept. 1941 i kriget mot Ryssland. AT. J.

507

508

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free