- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
523-524

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan, av redaktör Ivar Arnö, redaktör Rune Carlsson och major Gustaf Moberg - Modern sport

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAPAN

Bild 4. Simbassängerna användas i Japan även för fiske. Under den »döda» simsäsongen
utplanteras fisk i bassängerna, och vem som vill får mot betalning och under avtalad tid dra
upp så mycket fisk han kan. — Efter A. E. Grix, »Japans Sport».

OS från 1912 och genom de 1913—34
anordnade ->Fj ärran Österns Spel
stimulerades emellertid intresset, och Japan har
sedan början av 1920-talet gjort en i den
moderna sportens historia enastående
snabb frammarsch.

Denna har varit möjlig genom
japanernas både i fysiskt och psykiskt hänseende
goda förutsättningar för modern sport och
genom deras även på andra områden
dokumenterade förmåga att genom
grundliga och systematiska studier tillägna sig
främmande idéer. Trots att intresset för
sport även i folkets breda lager är mycket
stort, spelar den huvudsakligen efter
amerikanskt mönster organiserade skol- och
universitetssporten en dominerande roll
inom landets idrottsliv.

Japan fick 1936 i uppdrag att arrangera OS
1940 men avsade sig (1938) uppdraget på grund
av kriget med Kina.

Fri idrott och simning —
Japans internationellt
starkaste grenar.

Japans ställning som idrottslig stormakt
uppbäres framför allt av landets
friidrottsmän och simmare, vilka båda
kategorier till övervägande del rekryteras ur
skol- och universitetsungdomens led.

Ypperliga hoppare — Japans styrka i fri idrott.

Den första större tävlingen i fri idrott
i Japan anordnades redan 1886 i Tokyo,
men det dröjde länge, innan den fria
idrotten tog fart, och de båda japaner, som
deltogo i OS i Stockholm 1912, voro ännu
av »turistklass». På 1920-talet gingo
emellertid resultaten snabbt i höjden, och från
1930 har Japan varit en beaktansvärd
motståndare även för de stora
idrottsnationerna.

Sålunda har Japan utkämpat jämna
landskamper med Tyskland 1931 och U. S. A. 1934
samt blev vid femlandskampen i Berlin 1935
fyra efter Sverige, Tyskland och Ungern men
före Italien. Vid OS har Japan i fri idrott
1928—36 vunnit sammanlagt 4 guld-, 4 silver
-och 5 bronsmedaljer.

Det japanska landslagets svaghet har varit
medeldistanslöparna och kastarna, under det
att kort- och långdistanslöparna varit goda och
hopparna ypperliga. Bland japanska
friidrottsmän av världsklass må främst nämnas
sprin-terna T. Yoshioka, M. Suzuki och M. Taniguchi,
långdistanslöparen K. Murakoso samt
maratonlöparna K. Yamada, S. Tsuda, O. Kin, K. Son
och S. Nan.

Av världsklass ha vidare varit höjdhopparna
K. Kimura, Y. Asakuma, T. Tanaka och S.
Okamoto, längd- och trestegshopparna M. Oda,
C. Nambu, N. Tajima, M. Harada, G. Kin,
K. Togani, K. Yada och K. Oshima samt
stavhopparna S. Nishida, S. Mochizuki, K.
Adachi, I. Mayeda och S. Oe. Bland
damerna märkes främst den mångsidiga K. Hitomi.

524 518

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free