- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
539-540

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeu de paume, av kapten Kurt Zetterberg och redaktör Rune Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JEU DE PAUM E

Spelets historia och
nuvarande utbredning.

Under medeltiden förekommo i Italien,
Frankrike och England flera bollspel, i
vilka bollen med handen slogs fram och
tillbaka mellan två lag eller spelare. Av
dessa spel, vilkas
utvecklingsskeden äro
inflätade i varandra,
ha två bevarats i nära
nog oförändrad form
till våra dagar,
italienarnas ->ballongboll
(giuoco del pallone)
och fransmännens
jeu de longue paume.
Ur detta senare
utvecklades jeu de
(courte) paume,
bollhusens spel. När och
var spelet
uppkommit är omöjligt att
med bestämdhet
fastställa, men mycket
tyder på att det skett i Frankrike före
1200.

Jeu de paume uppstod troligen i franska kloster.

Man har antagit, att jeu de longue
paume omvandlades till inomhusspel i de
franska klostren och att jeu de paume
ursprungligen spelades på gårdar och i
salar i klostren.

För detta antagande talar dels att de
gallerier, som äro karakteristiska för bollhusen, ofta
förekommo i den medeltida klosterarkitekturen,
dels att vissa klosterskolor och biskopssäten,
främst Orléans, men även Meaux, Auxerre och
Troyes, redan tidigt voro bekanta som centra
för jeu de paume. Det andliga ståndet hängav
sig ofta så intensivt åt spelet, att kyrkliga
myndigheter måste ingripa. Så förbjöd
ärkebiskopen av Rouen 1245 sina präster att spela jeu
de paume.

Redan från 1200-talet synes emellertid
jeu de paume ha spelats även av adeln
och städernas borgerskap.

En hantverkarlista från Paris 1292 upptar
sålunda 13 »paumiers» och 2 »valets-paumiers»
men endast 7 bokhandlare. Redan i slutet av
1300-talet hade spelet tagit en sådan omfattning,
att Paris prefekt 1397, efter att ha konstaterat,
att många borgare och yrkesmän lämnade sin
sysselsättning för att spela jeu de paume, måste

förbjuda stadens innevånare att spela på andra
dagar än söndagar.

Redan i slutet av 1200-talet hade man i
Frankrike börjat bygga särskilda bollhus, och
under de följande århundradena fanns det
knappast något slott utan ett sådant och ingen
stad, som ej hade åtminstone ett 10-tal
»tri-pots» (av fornfranska triper, studsa).

Glanstid under 1500- och 1600-talen.

Under Frans I (1515—47), som lät
inreda bollhus i alla sina residens, blev jeu
de paume fransmännens nationalsport,
och under Henrik IV (1594—1610) nådde
spelet sin höjdpunkt. Under den
mellanliggande tiden fick jeu de paume även
sin nuvarande form.

Om spelets popularitet vittnar att det 1596 i
Paris (då en stad med 300 000 inv.) fanns icke
mindre än 250 bollhus. Engelsmannen Robert
Dallington, som 1598 gjorde en resa i
Frankrike, berättar i ett verk 1604, att det fanns fler
jeu de paumespelare i Frankrike än öldrickare
i England. Vid denna tid tillkommo de första
tryckta reglerna1, »L’Ordonnance du Royal et
Honorable Jeu de Paume» (1592), skrivna av
For-bet, som kallar sig »Maistre en cest exercice».

Ursprungligen spelades jeu de paume, som
namnet antyder, med handen. Från slutet av
1400-talet använde man en s. k. battoir,
bestående av en med pergament överspänd
träram. Denna undanträngdes, troligen i början
av 1500-talet, av racketen, som dock torde ha
använts redan i slutet av 1300-talet.

Under spelets glanstid spelade man ofta om
mycket höga penningsummor. Stundom
anordnades riktiga tävlingar, varvid blombuketter,
handskar eller en räcket av silver utgjorde
priser.

Under Ludvig XIV:s tid började jeu de
paume småningom förlora sin popularitet och
bollhusen omvandlas till teatrar. Franska
revolutionen gjorde helt slut på spelet. Napoleon I
införde på nytt jeu de paume, som dock aldrig
nådde sin forna popularitet och nu endast
spelas i några få bollhus.

Jeu de paume i England.

I England, dit jeu de paume infördes från
Frankrike, fick det likaledes stor utbredning
och har där bättre bevarat sin popularitet.

Jeu de paume spelades redan vid skotska
hovet under Alexander III:s regering (1249—
86) och var även i England framför allt
konungarnas och stormännens spel, som genom en
förordning av Henrik VIII (reg. 1509—47) t.o.m.
förbjöds för »common people». Under Henrik
VIII byggdes (1528—30) bollhuset i Hampton
Court Palace, som fortfarande användes.

1 Antonio Scaino ger dock redan 1555 en
noggrann beskrivning i sin »Trattato del giuoco
della palla».

Bild 1.
»Raquettier-Brossetier», en
medlem av
racketma-karnas och
borstbindarnas skrå, på
1500-talet.

539

538

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free