- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
585-586

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbanetävlingar, av verkmästare Ivar Skeppstedt och redaktör Bertil Lindau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JORDBANETÄVLINGAR

landsmatcherna mellan England och
Australien, där finaltävlingarna vanligen
köras på Londons fotbollsstadion,
Wem-bley, samt VM-tävlingarna, som sedan
1936 körts på nämnda bana. År 1937
samlade VM-finalen 85 000 åskådare.

Bland de viktigaste banorna i England, på
vilka dirt tracklopp köras, märkas
fotbollsklubbarna Chelseas (Stamford Bridge) och West
Ham Uniteds (Upton Park) banor samt de i
Wimbledon och New Cross.

Jordbanesporten i Tyskland.

Tävlingar på 1 000 m-banor ha i
Tyskland förekommit sedan 1922, då den
första tävlingen kördes på travbanan
Farm-sen vid Hamburg, där sedan årliga
tävlingar hållits. I Hamburg finnas även
två av Tysklands bästa specialbyggda dirt
trackbanor. Jämte Hamburg är München
centrum för den tyska jordbanesporten.
Där köres på travbanan Daglfing bl. a.
tävlingarna om Goldener Heim von
Deutsch-land, det viktigaste vandringspriset.

Bland tyska, även i Sverige kända förare
märkas främst A. Rumrich, H. Drews och H.
Gunzenhauser samt vidare österrikaren M.
Schneeweiss.

Danmark var föregångslandet i Norden.

Det första land i Norden, som införde
dirt tracklopp på små banor, var
Danmark, där de första tävlingarna kördes på
en 1928 anlagd bana vid Roskildevej i
Köpenhamn. Den nya sporten, som till
en början bedrevs under ganska
cirkus-betonade former, blev, sedan den kommit
under enhetlig ledning av Danmarks
Motor Union, snart populär, och flera nya
banor anlades, bl. a. i Kolding, Vejle,
Aarhus, Odense och Aalborg.

Liksom i det övriga Norden ha
emellertid jordbanetävlingar på banor med
omkring 1 000 m omkrets i Danmark rönt
större intresse och fått större betydelse
än den rena dirt tracksporten och äro
dessutom av äldre datum.

Redan 1922 anlades den första banan
vid Glostrup, 11 km v. om Köpenhamn,
vilken dock nedlades redan 1930. Från
1930 blev Amagers travbana, Köpenhamn,
den danska jordbanesportens centrum.
Där ha både de flesta danska
mästerskapen, några NM och ->Farrisloppet körts.

Bland andra större banor, på vilka
jordbane-tävlingar köras, märkas främst de senare
anlagda Korsörs och Frederikssunds motorbanor.

Bland Danmarks främsta förare må nämnas
de nordiska mästarna S. A. Engström och S. A.
Sörensen samt vidare Henning Hansen, A.
Wagner, Baltzer Hansen, Agner Hansen, B.
Mathia-sen och Morian Hansen, vilken från 1936 under
flera år varit medlem av engelska tävlingslag.

De första tävlingarna i Sverige kördes på
idrottsplatser.

Redan 1923 började man i den svenska
landsorten köra jordbanetävlingar på
idrottsplatser, men dessa tävlingar, vilka
dock kunna betraktas som föregångare till
den senare lanserade dirt tracksporten,
voro ur sportsynpunkt inte av något större
intresse. De kördes på grund av de smala
banorna i allmänhet med endast två
förare, oftast startande på var sin sida av
banan, i varje lopp.

Den första tävlingen av detta slag i
Stockholm anordnades juni 1925 av
Motorcykelklubben Speed på Östermalms
idrottsplats, där alltjämt tävlingar köras
såväl sommar- som vintertid.

Först med början av 1930-talet började
den verkliga dirt tracksporten på härför
anlagda banor komma igång. Den första
banan anlades på Ladugårdsgärde i
Stockholm. Ursprungligen byggd för
Lantbruksutställningen 1930 ombyggdes banan
s. å., och i aug. anordnade Allmänna
Motorklubben där den första tävlingen.

Rekordet på banan, det s. k. Allstadion, som
nedlades 1936, innehas sedan 19 okt. 1934 av
tysken A. Rumrich, Rudge, som på de fem
varven med stående start nådde lm 25,2s.

Dirt tracksporten blev populär på 1930-talet.

Under åren efter 1930 anlades, främst
i södra Sverige, flera dirt trackbanor
efter engelskt mönster.

Bland de förnämsta banorna må nämnas:
Gis-lavedbanan (anlagd 1932), Gåsebäck vid
Hälsingborg (1932), Näringen vid Gävle (1933) samt
Sävedalen vid Göteborg (1934), samtliga
mätande 400 m.

Gislavedbanan, som äges av Gislaveds
Motorklubb, har under de senaste åren varit platsen
för Sveriges förnämsta tävlingar, vilka oftast
körts med eliten av landets egna och ett stort
antal utländska förare, bl. a. från Danmark,
England, Australien och Tyskland.
Banrekordet på fyra varv hålles sedan 11 juni 1939 av
L. Van Praag, Australien, med tiden lm 17,2s.

585

589 585

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free