- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
589-590

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbanetävlingar, av verkmästare Ivar Skeppstedt och redaktör Bertil Lindau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JORDBANETÄVLINGAR

De sistnämnda tillverkade dock endast
ram, framgaffel och hjul, medan motorn,
vanligen av J.A.P.-fabrikat, importerades.

Dessa maskiner kännetecknas av låg vikt; en
komplett maskin med bränsle och fyllda
oljetankar väger c:a 80 à 85 kg. Maskinerna äro
försedda med dirt trackgaffel (i 68° vinkel mot
ramen) med kort fjädring och helst utan
rörliga länkar samt koppling utan växellåda. I
stället för vanliga bromsar användes endast
kortslutningskontakt till magnetströmmen för
bromsning med motorn. Hjulen äro försedda
med smala ribbdäck på fram- och grovnabbade
gripsterdäck på bakhjulet. Även på 1000
m-banor kunna liknande maskiner användas (ofta
dock med längre ramar). Det är dock i detta
fall på grund av den högre topphastigheten
och därav följande startsvårighet nödvändigt
att montera koppling med växellåda.

Förarna och deras utrustning.

Jordbanetävling är en nervpåfrestande
sport, och föraren måste alltid tänka på
att hålla sig själv och maskinen i högsta
trim. Hastigheten på dirt trackbanor är
ej hög (c:a 80 km/tim., på 1 000 m-banor
c:a 100 km/tim.) och faran för skada vid
eventuell kullkörning ej stor, när föraren
är ensam på banan. Då flera starta
samtidigt (vid dirt träck 4—5, på större
utländska banor ända upp till omkring 20),
löper den förare, som störtar, risken att
bli överkörd av de efterföljande.

Till förarens obligatoriska utrustning höra
därför störthjälm och kraftiga skinnkläder med
dubbelt, vadderat skinn på knän, armbågar och
axelparti. Mot skakningar, som banans
ojämnheter frambringa, använder han en bred
mag-gördel. För att underlätta kurvtagningen och
samtidigt skydda foten har han på vänstra
skosulan och tåhättan ett skydd av stål (släpsko).

Kurvtagningen är vid jordbanetävlingar
kör-teknikens a och o.

Speciellt på 400 m, där banorna ej ha
några längre raksträckor, på vilka
föraren kan använda maskinens
topphastighet, blir körningen praktiskt taget en enda
kurvtagning. Det är nödvändigt, att
föraren besitter en högt uppdriven
kurvtag-ningsförmåga.

Den speciella dirt tracktekniken.

Det gäller vid starten att ge motorn
full gas men undvika spinn på bakhjulet.
Därefter bör föraren så snabbt som möj-

ligt söka komma in till innerbanan samt
först till kurvan. Om detta lyckas, har
han till hälften vunnit loppet. Vid
ingången till kurvan lägger han ned
maskinen så mycket som möjligt och
minskar gaspådraget, samtidigt som han med
vänstra foten söker kontakt med banan.
Han erhåller därigenom den önskade
uppbromsningen och den för
kurvtagningen lämpliga inställningen på
maskinen och kan därefter genom lämpligt
gas-pådrag i en jämn sladdning ta kurvan så
snävt, att ingen möjlighet finnes för
efterföljande konkurrent att smita förbi på
innerbanan. Förare, som släpper fram
konkurrent på innerbana, förlorar i regel
loppet. Om förare av en eller annan
anledning blir efter i starten, bör han ej
söka pressa sig förbi på utsidan av en
konkurrent i kurva. Det är bättre att
följa efter på innerbanan än att genom
försök till omkörning på utsidan erhålla
längre körbana och samtidigt få den
sand-eller stybbkaskad, som alltid uppstår efter
medtävlarens bakhjul, insugen i motorn.
På de raka sträckorna bör han däremot
genom korta, snabba accelerationsryck
söka köra förbi eller snappa till sig
innerbanan. Erfarenheten visar, att av två
jämställda förare vinner i regel den, som
har innerbanan i sista kurvan. Kurvorna
kunna tagas på två olika sätt, antingen
genom att föraren sätter vänstra foten
så långt framåt som möjligt eller genom
att han låter den släpa efter med insidan
av fotspetsen mot marken (den
engelskaustraliska stilen).

För 1 000 m-banor är körtekniken och
taktiken i stort sett densamma med det
undantaget, att en snabb maskins
topphastighet här kan göra sig mera gällande
på grund av de långa raksträckorna.

Tävlingsstatistik.

Världsmästerskap.

Sedan 1936 ha VM, off. World’s Open
Speedway Championship, anordnats på Wembley
Stadium under kontroll av Auto Cycle Union.

Segraren erhåller utom mästartiteln the
Champion Trophy och 500 pund, tvåan 250,
trean 100 och fyran 50 pund.

Mästare ha varit: 1936 L. Van Praag, Austra-

589

590

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free