Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordenruntflygning, av major Karl Lorichs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDSLAGET
Posts jordenruntflygning 1933 och Hughes’ (den
streckade linjen) 1938.
mellanlandningar göras. När flygarna kommo
fram till Japan, blevo de häktade, då de utan
tillstånd med kameror ombord överflugit
japanskt territorium. De släpptes efter en tid,
men genom diverse mellankommande hinder
kunde jordenruntflygningen inte avslutas
förrän 17 okt. och tog alltså en tid av 81d.
Lyckade och misslyckade försök 1932—33.
Under 1932 gjordes en lyckad
jordenruntflygning och ett misslyckat försök.
För den lyckade flygningen stod tysken
Wolfgang v. Gronau. Med en Dornier
Wal-flygbåt, försedd med två 650 hkr
B.M.W.-motorer, fullbordade han 22 juli
—9 nov. en c:a 60 000 km lång
jordenruntflygning på llld.
Den effektiva flygtiden blev c:a 300t.
Flygvägen gick västerut från Tyskland över Island,
Grönland, Labrador, British Columbia, Japan,
Kina, Indien och över Bagdad, Rom, Genua
åter till Tyskland.
För den misslyckade flygningen stodo
amerikanerna Benneth Griffin och James Mattern.
Efter en snabbflygning New York—Berlin
tvingades de på väg till Moskva att nödlanda
i Ryssland i en torvmosse, där flygplanet
skadades allvarligt, och flygningen måste
avbrytas.
Juni 1933 var Mattern färdig för ett nytt
rekordförsök, denna gång ensam. Första
mellanlandningen efter passerandet av Atlanten
gjordes på norska kusten vid Kragerö. Från
Norge fortsatte han över Moskva, Omsk,
Novosibirsk och till Chabarovsk, varifrån han
startade för att gå direkt till Alaska. Han
måste emellertid nödlanda i ödemarken vid
stranden av Beringssund och tog sig därifrån
till fots fram till bebyggda trakter.
Post slår med en robot som hjälppilot sitt eget
rekord.
Mitten av juli 1933 slog Post med sitt
gamla flygplan »Winnie Mae», ensam i
planet, sitt eget och Gattys rekord.
Sedan den tidigare rekordflygningen hade
planets utrustning förbättrats avsevärt. Post
hade sålunda låtit inmontera dels en
synnerligen effektiv radiosändare och -mottagare,
medgivande radioförbindelse även på de allra
största distanser, dels en automatisk pilot, en
s. k. robot (-^-Flygplan, sp. 40, och Flygsport,
sp. 80). Genom att låta roboten flyga planet
kunde Post långa stunder koppla av och t. o. m.
ibland ta sig en stunds sömn.
Den 15 juli startade Post från New York
och flög på inte fullt 26t direkt till Berlin, där
han endast stannade för bensinpåfyllning. Nästa
etapp, som var avsedd att föra ända till
Novosibirsk, måste avbrytas redan i Königsberg på
grund av oväder. Efter några timmars
uppehåll där fortsatte han genom Ryssland och
Sibirien, över Beringshav och Alaska tillbaka
till New York, dit han kom 22 juli efter 7d
18t49m, C:a 21t bättre än det gamla rekordet.
Nästa mera allvarliga försök till
jordenruntflygning utfördes av
amerikanskan Amelia Earhart, som därvid omkom.
Hon startade 1 juni 1937 från Florida med
Fred Noonan som navigatör. Färden gick sedan
över Brasilien, Sydatlanten, Afrika, Indien och
Nya Guinea. Efter starten därifrån har ingen
sett de båda flygania, vilkas avsikt var att
flyga till Howlandön i Stilla havet och
därifrån vidare österut.
Amerikanen Hughes flög -1938 jorden runt på
mindre än 4 dygn.
Utvecklingen går raskt på flygningens
område. Sommaren 1938 slog amerikanen
Howard Hughes överlägset Posts 5 år
gamla rekord och flög runt jorden
ungefär längs Posts route på 3d19t8m10s,
alltså på nära 4d kortare tid än Post.
Hughes hade planlagt sin flygning mycket
omsorgsfullt och var utrustad på bästa
tänkbara sätt. Flygplanet »World’s Fair» av typ
Lockheed Electra 14 var försett med två 1100
hkr Wright Cyclone-motorer. Utom Hughes
själv medföljde två navigatörer, en
radiotelegrafist och en mekaniker, svensk-amerikanen
Edward Lund. Starten skedde från New York
11 juli, och första mellanlandningen gjordes i
Paris efter 16V2t flygning, d. v. s. på ungefär
hälften så lång tid, som Lindbergh behövt elva
år tidigare. Efter endast ett kortare uppehåll
för bränslepåfyllning gick färden vidare över
Moskva, Omsk, Jakutsk, Fairbanks i Alaska
och Minneapolis till New York, dit han
anlände 14 juli. Den c:a 23 800 km långa sträckan
hade alltså flugits med endast sex mellanland-
595
596
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
