- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
599-600

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judisk sport, av jur. dr Willy Meisl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JUDISK SPORT

eller deltaga i de romerska
kappkörningarna och gladiatorsspelen.

Ingen plats för sport i ghettot.

Från början av medeltiden försvunno
så gott som fullständigt alla
kroppsövningar ur judarnas liv. Under inflytande
av det katolska exemplet blev det judiska
religionssamfundet allt mer fientligt stämt
mot kroppsövningar, och först den
spanskjudiske filosofen och läkaren Maimonides
(1135—1204) lyckades i någon mån
återuppväcka intresset för fysisk fostran.
Maimonides, som haft ett stort inflytande
på judendomen, anbefallde bollspel,
brottning, fäktning och andra idrotter såsom
ägnade att hålla kroppen sund och stark.
Emellertid erbjöd det trånga ghettot (den
åt judarna särskilt upplåtna stadsdelen)
ej många tillfällen till kroppsövningar, och
man finner därför endast få antydningar
i samtida verk om judarnas deltagande i
det övriga folkets idrottslekar. Med
säkerhet ha judarna dock deltagit vid
folkfesterna i Weissenfels 1386 och Augsburg
1470. Likaså deltogo judarna i
tävlingarna vid de stora folkfesterna i Rom
1470—1505.

Framför ghettots murar gjorde även det
i nyare tid begynnande intresset för
kroppsövningar halt. I England, där
judarna redan vid denna tid intogo en friare
ställning, utmärkte sig dock flera judar
redan tidigt i den sport, som framför allt
tycks ligga för den judiska rasen,
boxningen.

Daniel Mendoza, i slutet av 1700-talet, samt
Samuel Elias och bröderna Belasco, under
första hälften av 1800-talet, voro föregångare till
de många judiska storboxarna i våra dagar:
Benny Leonard, Battling Levinsky, Ted Kid
Lewis, Max Baer, Maxie Rosenbloom och
Bar-ney Ross.

Judisk sport årsbarn med zionismen.

På kontinenten dröjde det till in på
1870-talet, innan judarnas intresse för
kroppsövningar väcktes och de började
inträda i den tyska turnrörelsen, där de
emellertid ej alltid sågos med blida ögon,
framför allt icke i Österrike. Redan 1894
grundades den första judiska
gymnastikföreningen i Konstantinopel, men den

egentliga början till en judisk
sportrörelse blev dock den kort efter I.
zionistkongressen 1898 grundade
gymnastikföreningen ->Bar-Kochba. Liknande
föreningar bildades under de närmaste åren
på andra platser i Tyskland,
Österrike-Ungern, Bulgarien och Rumänien, och
dessa föreningar sammanslöto sig vid en
i samband med VI. zionistkongressen i
Basel 1903 anordnad gymnastikfest till ett
judiskt turnförbund, vilket under åren
före 1914 växte till en stor organisation
och upptog allt flera sportgrenar på sitt
program. Under denna period grundades
även de första gymnastikföreningarna i
-^Palestina (1908).

Kamp på två fronter.

Den judiska sportrörelsen måste intill
mitten av 1930-talet kämpa på två
fronter. Dels brast det inom den övriga
sportrörelsen i förståelse för de judiska
strävandena att bilda egna organisationer,
dels möttes dessa strävanden av
misstroende inom de stora och inflytelserika
läger inom judendomen själv, vilka
arbetade på judarnas assimilation. Därtill
kom, att det särskilt i Östeuropa dröjde
länge, innan rabbinerna uppgåvo sitt
motstånd mot en rörelse, som de ansågo
strida mot det judiska folkets traditioner.

Trots detta motstånd gick den judiska
sporten efter världskriget 1914—18
oavlåtligt framåt och kom särskilt i mellersta
Europa att spela en betydande roll.
Framför allt gäller detta simsporten, inom
vilken de judiska föreningarna Hagibor,
Prag, och Hakoah, Wien, intogo en
ledande ställning. Den senare hade även
ett gott namn i österrikisk fotboll.

Den sport, som jämte boxning (se sp.
599) synes passa judarna bäst, är
emellertid fäktning.

Sålunda äro anmärkningsvärt många av de
ungerska storfäktarna på sabel av judisk
härkomst, bl. a. olympiasegrarna J. Fuchs och E.
Kabos och europamästarna J. Garay och A.
Gombos. Även inom damfäktningen ha
fäk-terskor av judisk härkomst spelat en
dominerande roll och bl. a. vunnit guldmedaljerna
vid de tre senaste OS (1928—36). Vid OS 1936
voro samtliga tre pristagarinnor, J.
Elek-Schacherer (Ungern), H. Mayer (Tyskland) och
E. Preiss (Österrike), av judisk härkomst.

599

598

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free