- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
667-668

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanot, av bankkassör Gerhard Högborg - Moderna kanoter - Paddeltävlingskanoter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KANOT

Bild 5. Tvåmanskanot av typen Haren, byggd
1941. — Från Kungsholmen runt 1941; t. h.
segrarparet Rune Carlsson—Axel Karlsson,
Södertälje.

Paddeltävlingskanoter.

Enmanskanoten.

De nutida tävlingskanoterna äro blott
51—52 cm breda, och minimivikten 12 kg
är fastställd, för att dimensionerna på
materialet ej skola nedskäras så mycket,
att hållfastheten äventyras.

Den första svenska paddelracern, »Swift»,
konstruerades av G. Högborg 1906. Den var
5 m lång och 56 cm bred, vilket på den tiden
ansågs vara det minsta tillrådliga för
erhållande av nödig stabilitet. Byggnadssättet var
liksom långt in på 1920-talet ribbstomme med
sågade spant och vikten över 20 kg.

Först 1919 började helbordlagda, dukklädda
kanoter komma i bruk.

Numera byggas de flesta
tävlingskanoter av yrkesmän. De 4 vanligaste
byggnadssätten äro: 4 mm mahogny utan duk
(3 à 4 bord på varje sida, med
kallim-made nåtribbor och smäckra spant av
ask), tunt mahognyfaner kallimmat i tre
lager (utan spant), furu eller spruce1 med
dukklädsel samt slutligen aeroplanfaner,
som visserligen är svårarbetat men ger
betydande hållfasthet.

1 Spruce är benämning på amerikansk gran.

Ännu in på 1930-talet vidhöllo
konstruktörerna, att tävlingskanoterna skulle
ha ett ganska stort mått av
sjöduglighet och stabilitet, vilket på de mera
öppna tävlingsbanorna hade visat sig
nödvändigt. Med den stigande
konkurrensen på de utländska tävlingsbanorna
ökades kraven på snabbhet, och den av
tyskarna lanserade fiskformen började
1934 byggas även i Sverige. Av moderna
svenska konstruktioner må nämnas den
bl. a. av Karl Widmark använda typen
Laxen, byggd av Max Andersson i
Västerås.

Med enmanskanot kan under gynnsamma
förhållanden uppnås en fart av c:a 7,2 knop
eller omkring 13,3 km/tim.

Tvåmanskanoten.

Tävlingskanoten för två man är
jämförelsevis ny i Sverige, och vid
VM-tävlingarna i Köpenhamn 1934 tävlade
svenskarna för första gången i denna klass.

Kanoterna byggas på samma sätt som
enmanskanoterna men äro försedda med
två sittrum, och vikten får ej understiga
18 kg. Roder är på dessa långa kanoter
tillåtet, för att farten ej skall minskas för
mycket vid vändningar.

På uppmätt bana har med dessa kanoter
uppnåtts en hastighet av 7,56 knop eller 14
km/tim.

Fyrmanskanoten.

Denna typ blev 1934 antagen som
internationell tävlingskanot (på 1000 m
men ej på 10 000). Med sin längd av c:a
11 m blir den ganska besvärlig att
transportera, och därför bygges den numera
så, att den kan tas isär i tre delar, d. v. s.
för- och akterskepp kunna skruvas loss
från mittpartiet. Bredden får ej
understiga 65 cm. Liksom tvåmanskanoten
är den försedd med roder och
fotstyr-ningsanordning.

Vid VM-tävlingarna 1938 i Vaxholm
padd-lades 1 000 m av det segrande laget på 4m 8,2s,
vilket motsvarar en hastighet av 7,77 knop eller
14,4 km/tim.

Faltbåten och den kanadensiska kanoten.

Förutom i de för tävlingar konstruerade
en-, två- och fyrmanskanoterna anordnas
tävlingar i faltbåt och kanadensisk kanot,
vilka förut blott använts som 0ch

långfärdskanoter (se sp. 669 och 670).

668 670

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free