Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanot, av bankkassör Gerhard Högborg - Segelkanoter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANOT
Bild 9. Kanotkryssare, klass D, typ Plums,
konstruerad 1934 av Erik Nilsson.
sist antagna klassen; kölen får dock ej
vara djupare än 12 cm. De flesta
kanotkryssare äro riggade med fock och
storsegel, men på E-klassen har man börjat
praktisera en rigg med endast ett segel,
vilket gör kanoten mera lätthanterlig.
Byggnadssättet för segelkanoter är
övervägande dukbeklädd bordläggning av
furu med inbasade smäckra spant av ek.
I den största klassen förekommer även en
del mahognyskrov, byggda på båtvarv.
Riggning och inredning utföras i regel
av ägaren. För att förhindra att extrema
typer uppstå, har man uppställt
noggranna utrymmes- och
byggnadsbestämmelser. Enligt gällande
säkerhetsbestämmelser skola segelkanoterna vara
försedda med sittrumssäck, som hindrar
vattenfyllning av kanoten vid kantring.
Segelkanoter byggas ännu i allmänhet av
ägaren själv, då priset därigenom kan
nedbringas till hälften. De betingade före
krigsutbrottet 1939 en materialkostnad av 200—1000
kr., beroende på kanotens storlek
(kanotkryssare 800—1 000 kr.).
re. Enär även den tidigare klass III A
numera är mycket sparsamt företrädd, är
III B (från 1940 benämnd B-klassen) den
minsta typ, som mera allmänt användes
för kappsegling. Dess antagande av I.R.K.
som internationell kappseglingskanot är
meriterande för Sverige, där denna typ
skapats. Om dess dimensioner se sp. 666.
Samma bestämmelser rörande rigg och
barlast gälla även för den bredare klass
IV (C-klassen), som tillkommit för att
man skulle få en stadigare och
rymligare obarlastad segelkanot, avsedd mera
för nöjes- och långfärdssegling än för
kappsegling.
De största klasserna äro klass V
(D-klassen), som med hänsyn till segelytans
fördelning är uppdelad i två avdelningar
(sp. 666), samt klass VI (E-klassen),
vilken senare antogs av Svenska Seglar
-förbundet 1941.
Alla segelkanoter äro försedda med
centerbord och fällbart roder, vilka, när
de äro uppdragna, ej få sticka under
kölen. Kanotkryssare av klass D få ha
yttre barlast i form av blyköl (200—300
kg), vilket däremot ej är tillåtet på den
Bild 8. En internationell kappseglingskanot,
konstruerad av A. Magnusson. Vid rodret N.
Holm, som med denna kanot vann EM 1934.
673
22—NFS. IV
674
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
