- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
675-676

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanotförbund - Kanotist - Kanotkryssare - Kanotmärken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KANOTFÖRBUND

KANOTFÖRBUND.

Internationella Kanotförbundet,

eg. Internationella Representantskapet för
Kanotidrott (I. R. K.), ty. Internationale
Repräsentantenschaft jur Kanusport, fr.
Fédération Internationale de Canoë,
stiftades 19 och 20 jan. 1924 i Köpenhamn av
representanter för svenska, danska, tyska
och österrikiska kanotförbunden.

Förslaget om ett internationellt förbund
framlades av Svenska Kanotförbundet vid de
internationella tävlingarna i Göteborg 1923.
Sveriges representanter i Köpenhamn voro F.
Santesson och S. Thorell. Stadgar, i huvudsak
lika de av svenskarna föreslagna, antogos
liksom också de svenska bestämmelserna för
pad-deltävlingskanoter samt för segelkanoter klass
III B (jfr Kanot, sp. 666).

Anslutna till I. R. K. voro 1940 i den ordning
de inträtt i förbundet: Sverige, Danmark,
Tyskland, Böhmen-Mähren (förut
Tjeckoslovakien), Luxemburg, Finland, Ungern,
Frankrike, Holland, Schweiz, England, Norge,
Canada, Lettland, Brasilien, USA, Italien, Belgien,
Japan.

Ordf. är M. Eckert, Tyskland, v. ordf. J.
Asschier, Sverige, och sekr. J. Denk, Tyskland.

Nordiska Kanotförbundet.

Sedan förslag att bilda ett nordiskt
kanotförbund framförts från norskt håll,
hölls i Stockholm 19 jan. 1936 ett
förberedande sammanträde med representanter
för Danmarks, Finlands, Norges och
Sveriges kanotorganisationer, varvid av
Svenska Kanotförbundet utarbetade
stadgar preliminärt antogos. Vid en kongress
i Berlin 1936 i samband med OS beslöts
definitivt att bilda Nordiska
Kanotförbundet samt införa NM (till att börja
med vart fjärde år).

Ordf. är J. Asschier och sekr. J. Lindgren,
båda från Sverige.

Svenska Kanotförbundet.

Detta bildades 1904 som sektion av
Svenska Gymnastik- och
Idrottsföreningarnas Riksförbund.

Sedan kanotseglarna 1939 utträtt ur förbundet
och bildat egen sektion inom Svenska Seglar
-förbundet (-»-Seglarförbund), har
Kanotförbundet (1941) 89 föreningar med sammanlagt
c:a 5 000 medl. Som förbundets organ utgavs
1936—39 tidskriften Kanotsport.

Ordf. ha varit: F. Santesson 1904—16 och 1918—
31, E. Boström 1917, W. Steffenburg 1932, S.
Thorell 1933—34 och J. Asschier sedan 1934. G. H-g.

Kanotist (eng. canoeist, fr. canoëiste,
ty. Kanufahrer eller Kanute1), utövare
av ->-kanotsport.

I franskan förekomma dessutom
benämningarna kayakiste, pagayeur (paddlare) och i tyskan
Kajakfahrer, Kanusegler och Paddler. G. H-g.

Kanotkryssare kallas den största
typen av segelkanoter. Den skiljer sig från
kanotyachten genom att den har
centerbord. ->-Kanot. G. H-g.

Kanotmärken utdelas av Svenska
Kanotförbundet för särskilda prestationer.
Märkena äro paddlarmärket
för herrar (instiftat 1918)
och för damer (instiftat
1932), vilka utdelas i guld,
silver och brons, elitmärket
(instiftat 1932) samt
poängmärket (instiftat 1940), en
motsvarighet till »Stora
Grabbarnas märke» i fri
idrott (Sv.
Idrottsförbundets hedersmärke).

Paddlarmärket för herrar utdelas
till paddlare, som fyllt 16 år och avlagt
sim-kunnighetsprov (enligt bestämmelserna för
idrottsmärket). Fordringarna äro för
bronsmärke 1 000 m på högst 6m 15s och 10 000 m på
högst lt 8m, för silvermärke samma distanser
på 6m, resp. It 4m och för guldmärke på 5m 45s,
resp. It eller att ytterligare tre år (vid fyllda
38 år ytterligare ett år) ha fullgjort
fordringarna för silvermärke. För att erhålla
silver-och guldmärke fordras att man tidigare erövrat
brons, resp. silvermärke.

Paddlarmärket för damer utdelas
enl. samma villkor som för herrar.
Fordringarna äro för bronsmärke 600 m på högst 4m30s
och 5 000 m på högst 39m, för silvermärke på
samma distanser 4m 20s, resp. 37m och för
guldmärke 4m 5s, resp. 35m eller att ytterligare två
år (vid fyllda 30 år ytterligare ett år) ha
fullgjort fordringarna för silvermärke.

Elitmärket utdelas till paddlare, som vid
nationell tävling, DM eller SM, paddlat 1 000 m
på högst 4m45s och 10 000 m på högst 52m.

Poängmärket utdelas till paddlare, som
(räknat från 1904) nått 10 poäng enligt
följande beräkning: seger i SM (för seniorer) eller
i landskamp 1 p., i NM 2 p„ i EM 3 p., i VM
4 p. och vid OS 5 p. Silver- eller bronsmedalj
vid OS räknas som 3, resp. 1 p. G. H-g.

675

1 Ordet Kanute är sportslang men har på
senare år börjat användas i fackpressen.

676

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free