Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanotsport - Kanotsportens historia, av bankkassör Gerhard Högborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAN O T SPORT
Bild 7. Sven Thorell med sin första kanotkonstruktion, »Nenne», på Djurgårdsbrunnsviken 1907.
T. v. Stockholms Roddförenings och i mitten F.K.I:s båthus.
äro då försedda med utanför relingen
anbringade avdriftsmotare och indelas i
klasser för en, två och tre mans
besättning.
Kanotsporten i Sverige.
Den första kanoten infördes till Sverige 1868
från England.
Sannolikt var det Macgregors
beskrivningar över sina resor, som gåvo den
första impulsen till kanotsport i Sverige,
och 1868 infördes den första kanoten från
Searles kanotbyggeri i England.
Den förut nämnde Warington Baden-Powell,
som med en klubbkamrat gjorde en kanotfärd
genom Sverige 1869, berättar, att han på Hotell
Rydberg i Stockholm, »dit de burit upp sina
kanoter från stranden», fick besök av en herr
G., som inbjöd dem att bese en nyligen från
England inköpt kanot — säkerligen den
ovannämnda —, vilket de också följande dag gjorde
under en tur i skärgården. Denne herr G. var
med all säkerhet identisk med dåv.
sekreteraren vid engelska legationen i Stockholm, C.
Audley Gosling, som 1864—75 var medlem av
K. S. S. S. och från England införde bl. a.
Una-båten »Satanella», med vilken han brukade ge
uppvisningar i snabbvändningar på Stockholms
ström.
Den av Gosling importerade kanoten, som i
litteraturen är känd under namnet »Fanny»,
ägdes några år senare av Johan Widmark
(1850—1909), sedermera berömd ögonläkare och
professor, som ibland ehuru felaktigt nämnes
som förste ägare till densamma.
Carl Smith, »den svenska kanotidrottens fader».
År 1871 inköptes på Malta av dåv.
löjtnanten vid flottan, sedermera
kommendören, Carl Smith en liten kanot,
»Toto», som han medförde ombord på
korvetten »Gefle». Efter att ha försett
kanoten med segel och roder använde
han den vid fartygets uppehåll i
hamnarna runt Medelhavet. Det intresse, som
Smith genom denna kanot fick för
kanotsporten, varade hela livet. Vid sidan av
sin verksamhet som sjöofficer ägnade han
sig flitigt åt att konstruera, bygga och
provsegla kanoter, och på goda grunder
har Smith därför blivit kallad »den
svenska kanotidrottens fader». Ännu
80-årig fortsatte han med sina dagliga
kanotturer.
Kanotsporten på 1880- och 90-talen.
Segelkanoterna byggdes på båtvarv.
Kanoterna voro under denna tid i allmänhet
av den typ, som benämnes kombinerad
segel- och paddelkanot. Dimensionerna voro
vanligen 4,00 X 0,75 m och segelytan 4 à 5 m2. Något
större var »Blenda», som byggdes på
Lång-holmsvarvet 1880 efter Smiths ritningar för
Viktor Balcks räkning. Den var försedd med
centerbord och kostade omkring 600 kr. Lika
mycket kostade en av Smith 1888—90 använd kanot,
»Metallica», som var byggd av tunn
mässingsplåt och fullt segelklar vägde 61 kg. I
allmänhet blevo kanoterna rätt dyra under denna tid,
beroende på att de i regel beställdes på
båtvarv. Detta var nog också närmast orsaken till
att kanotseglingen ej fick någon större
utbredning i Sverige under förra seklet.
De första tävlingarna.
På Lilla Värtan anordnades 18 sept. 1881
den första kanotkappseglingen i Sverige.
Banan sträckte sig från Blockhusudden
runt en prick öster om Fjäderholmarna
681
686
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
