- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
691-692

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanotsport - Kanotsportens historia, av bankkassör Gerhard Högborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAN O T SPORT

gränsades segelhöjden till 7 m. Flera lyckade
konstruktioner för denna klass ha utförts av
Erik Nilsson ävensom av de tidigare nämnda
konstruktörerna.

Sedan 1926 finnes ännu en typ av större
segelkanoter, nämligen klass IV (eller C-klassen
som den numera benämnes). Goda
konstruktioner såväl i denna klass som i B-klassen ha
utförts av Albert Magnusson. Jfr art. Kanot,
sp. 673.

De svenska segelkanoterna ha — liksom
även paddelkanoterna — utvecklats efter
fullt självständiga linjer utan utländskt
inflytande. Genom byggnads- och
utrymmesbestämmelser har man sörjt för
att inga extrema typer kunna
framkomma. De i USA och England
förekommande sliding seat-kanoterna (pl. 4), som
närmast äro rena kappseglingsmaskiner,
ha sålunda ej vunnit insteg i Sverige. De
svenska kanottyperna äro i främsta
rummet avsedda för långfärder och
nöjessegling. Icke desto mindre har
B-klass-kanoten av I. R. K. antagits som
internationell kappseglingskanot.

Paddlingens genombrottsår.

År 1916 bildades, på initiativ av S.
Thorell, Uppsala Kanotförening, som fick
en konkurrent i den inom IK Sirius 1916
bildade kanotavdelningen (numera
Kanotsällskapet Ägir), och mellan dessa
båda föreningar uppstod ett livligt
tävlingsutbyte, som frambringade utmärkta
paddlare. En ny paddlingsteknik, den
s. k. »Uppsalastilen» (jfr sp. 707),
utbildades, och kanottyperna förbättrades.
Uppsalakanotisterna, vars främsta namn
var Manne Karlsson, behöllo ett 10-tal
år sin ledarställning inom
kanotpadd-lingen (jfr kap. Tävlingsstatistik).

Vid de stora internationella tävlingarna i
Göteborg 1923, där utlänningar för första gången
i större antal ställde upp, besegrades de tyska
och danska deltagarna överlägset. Bland 26
startande på 1 500 m placerade sig
Uppsalakanotisterna på de sju främsta platserna, och
på 10 000 m voro sex av dem först i prislistan.
Vid de första I. R. K.-tävlingarna i Hamburg
1924 blevo Manne Karlsson och E. Storm etta,
resp. tvåa i båda tävlingarna i skarp
konkurrens med tävlande från Tyskland, Danmark,
Österrike och Tjeckoslovakien.

Som konkurrenter till
Uppsalapaddlar-na framträdde i mitten av 1920-talet Väs-

681 691

teråskanotisterna, och 1928 tillkom
Wes-terviks Kanotklubb, vars främste
paddlare, N. Vallin, omkring 1933 var Sveriges
bäste. I Stockholm bildades 1929, på
initiativ av S. Thorell, Stockholms
Paddlar-klubb, som 1933 fick en konkurrent i
Stockholms Kajak-Klubb.

Kanotsporten på stark frammarsch under
1930-talet.

Under det senaste årtiondet har ett stort
antal nya föreningar bildats. År 1935
räknade Kanotförbundet 52 föreningar,
1939 över 100. Orsakerna till denna
ovanligt kraftiga tillväxt äro flera. Den
allmänna rörelsen för friluftsliv, som gått
fram över landet, har sannolikt kommit
även kanotsporten till godo.
Kanotbyg-gerierna kunna numera leverera
tävlingskanoter, som ej kosta mer än en cykel.
Ökade anslag, t. ex. tipsmedel, ha gjort
det möjligt för Kanotförbundet att på ett
helt annat sätt än förut stödja
föreningarna o. s. v. Ett värdefullt
organisations-och propagandaarbete har utförts av
Kanotförbundets sekreterare 1933—37, J.
Lindgren, liksom också och i än högre
grad av dess nuv. ordförande, J. Asschier.

Från att ursprungligen ha varit en
motionssport med inslag av tävlingar under
enkla former har kanotpaddlingen
numera utvecklats till att även vara en
tävlingssport, som fordrar noggrannaste
träning.

Kanotseglarna lämna Svenska Kanotförbundet.

År 1938 genomdrevo kanotseglarna
bildandet av en egen sektionsstyrelse inom
Kanotförbundet, och 1939 beslöto de
(efter omröstning bland sina klubbar), att
kanotseglarna skulle helt lämna
förbundet och under egen styrelse bilda en
sektion i Svenska Seglarförbundet, som alltså
numera handhar denna gren av
kanotsporten.

Kanotsporten i de övriga nordiska länderna.

De övriga nordiska ländernas
kanotsport är betydligt yngre än den svenska,
som överallt fått tjäna som förebild. I
samtliga länder dominerar
kanotpaddlingen.

Den första kànotföreningen i Danmark,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free