Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanotsport - Tävlingspaddling, av linjeförman Jonas Asschier - Tävlingsregler - Kanotsportens värde som kroppsövning, av leg. läkaren C. G. Zachrisson - Tävlingsstatistik - Paddling (OS, EM, VM, NM, SM, svenska rekord, landskamper)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAN O T SPORT
starten bryter paddeln, skola samtliga tävlande
återkallas och ny start äga rum.
Banorna på 600 och 1 000 m skola vara
enkelriktade och raka, medan 10 000 m-banan får ha
två vändpunkter, dock skall sista kilometern
vara rakbana.
Kanot, som upphinnes, får ej genom ändring
av sin kurs hindra den upphinnande att
passera. Kanot får ej heller paddlas i kölvattnet
av i tävlingen ej deltagande farkost närmare
än 25 m från dennas akter. Målet är uppnått,
när kanotens förstäv passerar mållinjen.
KANOTSPORTENS VÄRDE SOM
KROPPSÖVNING.
Med intet annat sportredskap —
skidan möjligen undantagen — kommer
man naturen så inpå livet som med en
kanot. Den liksom smyger sig inpå
vattnets värld, man glider fram i leder och
på vatten, där inga andra båtar kunna
taga sig fram, och upplever djurlivet samt
färgspelet över fjärdar och strandlinjer
bättre än på något annat sätt. Få idrotter
skänka sina utövare en sådan psykisk
vila och tillfredsställelse som
kanotsporten.
Kanotpaddling.
Känslan av att man med egen kraft
bemästrar vind och sjö ger paddlingen
dess säregna tjusning.
Vid kanotpaddling användas framför allt de
muskler, som löpa mellan bäckenet,
bröstkorgen och ryggraden — i dagligt tal buk- och
ryggmusklerna. Genom deras
sammandragningar åstadkommas böjningar och vridningar
av ryggraden med tillhörande bröstkorg.
Vidare arbeta de mäktiga muskelgrupperna
mellan bröstkorgen och ryggraden å ena sidan
och skulderbladen å andra. Armens rörelser i
förhållande till skulderbladet regleras genom
muskler, som förena överarmen med skulder-
blad, bröstkorg och rygg. Slutligen komma
även handens och armens egna muskler till
användning.
Av nu nämnda muskler äro de i
midjan och axelpartierna de ojämförligt
kraftigaste och de, som huvudsakligen
komma till användning vid kanotens
framdrivning. Paddlingen bidrar sålunda
i hög grad till att utveckla en kraftig
bål- och armmuskulatur.
Tävlingspaddling är en hård idrott,
som ställer stora krav på utövarens hjärta
och lungor. Därför har även fastställts
att ingen får deltaga i allmänna
tävlingar före det år han fyller 18 år.
Motions- eller turistpaddling kan med
fördel utövas av alla åldrar över 13—14
år och av både män och kvinnor. T. o. m.
de, som passerat 50-årsstrecket, kunna
utan risk för överansträngning ägna sig
åt denna sport. Kanotaridet är alltså
ingen speciell pojkidrott, som många
kanske föreställa sig.
Kanotsegling.
Segling i kanot, speciellt de mindre och
obarlastade typerna, ställer betydande
krav på utövarens fysiska spänst.
Rorsmannen måste särskilt vid byig vind vara
i så gott som ständig rörelse, och speciellt
ben- och magmuskler få en ej föraktlig
motion.
Kanotseglingens största tjusning torde
ligga i den stora fart dessa farkoster få
i förhållande till sin storlek. I England
har exempelvis konstruktören och
seglaren Uffa Fox nått en hastighet av c:a 16
knop (30 km/tim.). C.G.Z.
TÄVLINGSSTATISTIK.
PADDLING.
Olympiska Spelen.
Berlin 1936.
Kanottävlingar förekommo första gången på
det olympiska programmet vid OS 1936, varvid
19 nationer deltogo. Varje nation fick endast
starta med en kanot i varje tävling. Sverige
startade i enmans- och tvåmanskanot samt i
enmans- och tvåmansfaltbåt men däremot ej
i kanadensare.
Enmanskanot, 1 000 m (15 start, från 15
nationer): 1) G. Hradetzky, Öst, 4m 22,9s; 2) H.
681
Cämmerer, Ty, 4.25,6; 3) J. Kraaier, Ho, 4.35,1.
— 5) J. Ramqvist, Sv, 4.39,5; 8) I. Iversen, No,
4.44,2.
Enmanskanot, 10 000 m (15 start, från 15
nationer): 1) E. Krebs, Ty, 46ml,7s; 2) F.
Lan-dertinger, öst, 46.14,7; 3) E. Riedel, USA,
47.23,9. — 5) E. Johansson, Fi, 47.35,5; 9) N.
Vallin, Sv, 49.48,7.
Tvåmanskanot, 1 000 m (12 start, från 12
nationer): 1) Österrike (A. Kainz, A. Dorfner)
4m 3,8s; 2) Tyskland (E. Tilker, F. Bondroit)
4.08,9; 3) Holland (N. Tåtes, W. van der Kroft)
4.12,8. — 7) Danmark (V. Lövgreen, A.
Svend-sen) 4.26,6. — Svenskarna Sixten Jansson och
716
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
