- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
735-736

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpningssport, av ryttmästare Frank Martin, professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson - Kapplöpningssportens historia - Kapplöpningar under antiken och medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAPPLÖPNINGSSPORT

Bild 4. Kapplöpning på Rossmarkt i Frankfurt am Main på 1650-talet. — Efter ett samtida

kopparstick av Caspar Merian.

namn, Corso. Löpningarna slutade på
Piazza San Marco i närvaro av påven,
och segraren erhöll en i guld och silver
stickad fana.

Liknande löpningar förekommo under
namnet polio (av lat. pallium, en mantel,
som segraren fick i pris) från senare
hälften av 1200-talet i Siena och
Ferrara samt senare även i Florens,
Modena och Pisa (-^-Italien, sp. 373).

Dessa tävlingar voro uteslutande
folkfester, men vid de kapplöpningar, som vid
slutet av medeltiden anordnades i
Mantova, framträdde för första gången det
motiv, som ligger till grund för modern
kapplöpningssport — en förbättring av
aveln genom urval med ledning av
löpningsprestationer. I Mantova byggdes
också, troligen på tillskyndan av en av
den tidens förnämsta hästuppfödare och
hästkännare, Gonzaga, en särskilt för
ändamålet avsedd bana.

Palio hade i mellersta Europa en
motsvarighet i de »Scharlachrennen», som
från slutet av 1300-talet anordnades på
skilda platser i Tyskland och som fått

sitt namn av segrarens pris, ett stycke
scharlakansrött kläde.

De första kapplöpningarna av detta slag
anordnades i S:t Michael 1370 och i Wien 1382.
På den senare platsen blev Scharlachrennen
en stående institution vid de större
marknaderna. I München ägde dylika löpningar rum
första gången 1436 och blevo från 1448 årligen
återkommande folkfester på Theresienwiese.
Så småningom upphörde dessa kapplöpningar
men återupptogos 1810 och utgöra fortfarande
ett populärt inslag i »oktoberfesterna».

Dylika Scharlachrennen förekommo även i
Nördlingen (från 1442), Augsburg (1448),
Lübeck (-1473), Nürnberg (1477), Ulm, Frankfurt
am Main och Breslau. På sistnämnda plats,
där segrarens pris utgjordes av en festligt
smyckad oxe, fingo dessa tävlingar 1638 fasta
regler, som senare även antogos av andra
städer. Under 1600-talet började emellertid dessa
kappridningar förlora sin popularitet,
konstaterar den tjeckiske pedagogen Jan Amos
Co-menius i sin »Orbis pictus sensualium» (1657),
men de ha dock levat kvar till våra dagar i
form av lantliga ryttartävlingar.

Ehuru man såväl i Italien som i
Tyskland i våra dagar försökt återuppliva
dessa medeltida kapplöpningsformer, ha
de icke haft någon som helst betydelse
för den moderna kapplöpningssportens
uppkomst. R■ C-n.

735

Tryckt 27/,0 41

736

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free