Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpningssport, av ryttmästare Frank Martin, professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson - Kapplöpningssportens historia - England — den moderna kapplöpningssportens hemland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPPLÖPNINGSSPORT
Denna löpning var till 1769 den enda
löpningen för treåringar, men under den
följande tiden började tre av de klassiska
löpningarna för treåringar anordnas: ->St.
Leger (1776) i Doncaster, -K)aks (1779)
och Derby (1780, -»-Englands Derby) i
Ep-som. De båda övriga klassiska
prövningarna av Derbyårgången, Two Thousand
Guineas och -»-One Thousand Guineas,
båda i Newmarket, började först senare,
1809, resp. 1814. Under slutet av
1700-ta-let infördes även löpningar för tvååringar.
År 1770 gav »den engelska turfens förste
diktator», sir Charles Bunbury, som för övrigt var
ägare till den förste Derbysegraren, sitt
tillstånd till anordnandet av löpningar för
tvååringar. Vid den första löpning av detta slag
som utskrevs ställde dock inga hästar upp, och
först 1776 ägde den första löpningen för
tvååringar rum.
Är 1791 reds i Ascot den första
handicap-löpningen.
Kapplöpningssporten konsoliderades under
1800-talet.
Ären 1830—46 styrde lörd George
Ben-tinck, »the second dictator of the turf»
(turfens andre diktator), med stark hand
den engelska kapplöpningssporten och
införde många förbättringar, bl. a. start
med flagga i stället för på kommando.
Under denna tid (1839) stiftades
Englands mest betydande handicaplöpningar,
Cesarewitch Stakes och Cambridgeshire
Stakes, båda i Newmarket.
Sin nuvarande form kan den engelska
kapplöpningssporten sägas ha fått under
sin tredje »diktator», viceamiral Henry
John Rous, som från 1855 till sin död 1879
var jockeyklubbens handicapper. Under
hans tid utsträcktes jockey klubbens
välde, som ursprungligen endast omfattade
Newmarket och sedan 1844 även Epsom,
till samtliga slätlöpningsbanor. Rous var
förkämpe för tvååringslöpningarna, som
under hans tid kraftigt ökade i antal.
Ridtekniken revolutionerades omkring 1900.
Sedan kapplöpningssportens första år
hade man i England ridit kapplöpningar
på oförändrat sätt, med långa stigbyglar
och i det närmaste upprätt kropp (pl. 1
och 2). År 1897 kom den amerikanske
jockey en T. Sloan till England och vi-
sade en helt ny sits, vilken med korta
stigbyglar och stadigt fastliggande knä
som främsta stödjepunkt lämnar sadeln
fri (jfr bild 14). Sloans och andra
amerikanska jockey ers framgångar (1900 voro
5 av de 10 framgångsrikaste jockey erna
i England amerikaner) föranledde snart
de annars konservativa engelsmännen att
övergå till den nya tekniken, som
numera i modifierad form användes över
hela världen.
Den engelska slätlöpningssporten efter 1900.
Sedan början av 1900-talet har den
engelska slätlöpningssporten i stort sett
ständigt gått framåt.
Följande siffror ge en ungefärlig bild av dess
omfattning. Ären före krigsutbrottet 1939 redos
omkring 2 000 löpningar, därav omkring 600 för
tvååringar. Sammanlagt löpte omkring 1700
tvååringar, 1300 treåringar, över 700 fyraåringar
och över 1100 femåriga och äldre hästar.
Under perioden 1921—38 varierade
vinstsummorna för framgångsrikaste uppfödare mellan
32 004 och 65 944 pd (581192, resp. 1193 543 kr.),
sistnämnda siffra nådd av lörd Derby 1928, för
framgångsrikaste ägare mellan 33 128 och 65 603
pd (601604, resp. 1191350 kr.), rekordsumman
nådd av lörd Derby 1928. Summan för
vinstrikaste häst varierade mellan 14 522 och 39 624
pd (263 719, resp. 719 571 kr.), sistnämnda summa
nådd av »Coronach» 1926. Minimum för
vinstrikaste fadershingst har varit 31840 pd (578 214
kr.), maximum 75 707 pd (1374 839 kr.). Båda
dessa siffror nåddes av »Biandford», 1938, resp.
1934.
De pris som betalas för de bästa hingstarna
äro synnerligen höga. Ingen har visserligen
sålts för 100 000 pd (1816 000 kr.), men denna
summa har bjudits och avslagits för
»Tetra-tema» och »Solario». Två gånger har, såvitt
man vet, omkring 60 000 guineas (1 143 600 kr.)
betalats för en hingst, för »Captain Cuttle» och
»Cail Boy». På ettåringsauktionerna ha priser
på över 200 000 kr. nåtts så gott som varje år.
Bland de stora hästägarna, som i regel även
äro uppfödare, märkas främst lörd Derby, lörd
Woolavington, lörd Astor, lörd Rosebery, J. B.
och S. Joel, engelske kungen och Aga Khan.
Engelska löpningar äro utan undantag öppna
för utländska hästar. Särskilt ha franska hästar
haft framgångar och vunnit klassiska löpningar,
men i stort sett har den engelska aveln hävdat
sin överlägsenhet.
Att räkna upp alla framstående engelska
hästar under 1900-talet skulle föra för långt.
Vinstrikaste faderhingstar sedan 1919 ha varit:
»The Tetrarch», »Polymedes», »Lemberg»,
»Swynford», »Son-in-Law», »Phalaris», »Hurry
742 788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
