- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
745-746

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpningssport, av ryttmästare Frank Martin, professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson - Kapplöpningssportens historia - England — den moderna kapplöpningssportens hemland - Kapplöpningssporten i övriga länder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAPPLÖPNINGSSPORT

lechase och National Hunt Steeplechase
sina näst Grand National viktigaste
evenemang.

Vinstmöjligheterna i hinder löpningar
äro betydligt mindre än på slät bana. I
motsats till vad som är fallet inom
slät-löpningssporten spela gentlemannaryttare
en icke oväsentlig roll.

KAPPLÖPNINGSSPORTEN I
ÖVRIGA LÄNDER.

I Frankrike gjorde sig det engelska inflytandet
tidigt gällande.

Den äldsta kända löpningen i
Frankrike reds under Karl V:s regering 1370,
och under 1600- och 1700-talen
förekommo enstaka kapplöpningar och matcher
mellan förnäma herrars hästar.

Är 1683 redos sålunda kapplöpningar i Achères
i närvaro av Ludvig XIV, och under de
följande årtiondena anordnades kapplöpningar
och matcher i S:t Germain, Pecq, Paris och
Fontainebleau. Att England därvid var
mönstret framgår tydligt därav, att det första
franska referatet av en kapplöpning (i Le mercure
galant 1700) använder uttrycket courir la
vais-selle, en ordagrann översättning av engelskans
run for a plate. Man hade emellertid i
Frankrike vid denna tid ingen tanke på att anordna
kapplöpningar för att tjäna aveln.

Först under Ludvig XVT:s regering
(1754—93), då det engelska inflytandet
gjorde sig starkare gällande, började man
anordna löpningar med tanke på att
förbättra hästaveln. Hertigen av Chartres,
som büvit medlem av engelska
jockey-klubben i Newmarket, köpte hästar i
England och lät dem deltaga i löpningar
i sitt hemland. Flera kapplöpningsbanor
anlades, och från 1770-talet redos
löpningar på många ställen, bl. a. på Plaine
de Sablons utanför Paris. Franska
revolutionen gjorde för tillfället slut på
löpningarna, som dock återupptogos under
första kejsardömet, då ett officiellt
löpningsreglemente utfärdades 1805.
Napo-leontidens löpningar fingo dock ingen
betydelse, då tillförseln av avelsdjur från
England var avskuren.

Kapplöpningssporten slog i Frankrike igenom
på 1830-talet.

Efter restaurationen skapades på
1820-talet talnka stuterier, engelska hästar

importerades och ett nytt
kapplöpningsreglemente utfärdades. I motsats till i
England ville i Frankrike staten
omhändertaga och styra löpningsväsendet. Detta
väckte opposition, och 1833 bildades en
motsvarighet till Jockey Club, »Société
d’Encouragement pour 1’amélioration des
races de chevaux en France», som
anordnade sina första kapplöpningar 4 maj
1834. Kapplöpningsbanan i ->Chantilly
anlades, och 1836 reds där för första
gången ->-Prix de Jockey Club
(Frankrikes Derby). År 1843 skapades en
motsvarighet till The Oaks, ->-Prix de
Diane, som likaledes rides i Chantilly,
och 1857 invigdes Société
d’Encourage-ments nya bana i Bois de Boulogne,
->-Longchamps, där det 1863 stiftade
->-Grand Prix de Paris rides.

Under 1860-talet hade den franska
aveln nått en hög standard, och segraren
i den sistnämnda löpningen 1865, den
franskfödde »Gladiateur», vann s. å.
Englands tre förnämsta treåringslöpningar.

Kriget 1870—71 avbröt för en tid
kapplöpningsverksamheten, men redan efter
några år var den åter i full gång. År 1871
gjordes de första försöken med
totalisa-torvadhållning, och 1873 fick
hinderlöp-ningssporten, som haft ett stort uppsving
på 1860-talet, i ->Grand Steeple-Chase sitt
förnämsta evenemang. På 1880- och
90-talen ökades antalet kapplöpningsbanor.

Under 1900-talet ha franska hästar
ofta haft uppseendeväckande framgångar
i engelska löpningar, främst på längre
distanser. Detta beror delvis på att man
i Frankrike särskilt omhuldat långa
löpningar. Enstaka franska hästar ha
importerats till England för att komplettera
blodlinjer, som där varit svagt företrädda
eller utdöda.

Bland franska slätlöpningsjockeyer på
1900-talet märkas främst G. Stern, A. Esling och
C.-H. Semblat. På hinderbanan blevo framför
allt två ryttare berömda, den i världskriget
stupade A. Carter och G. Parfrement. Vidare
ha många av de bästa engelska slät- och
hin-derlöpningsjockeyerna ofta ridit på franska
banor. Även några goda amerikaner, bl. a. M.
McGee och F. 0’Neill ha under längre tid
verkat i Frankrike.

745

788

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free