Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpningssport, av ryttmästare Frank Martin, professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson - Kapplöpningssportens historia - Kapplöpningssporten i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPPLÖPNINGSSPORT
Bild 11. Lindarängen 1901.
En vanlig distans i regementslöpningar var
1 600 m med fyra hinder, varav stundom endast
ett var höjdhinder. Ibland nöjde man sig
med en slätlöpning. För hinder över huvud
taget och framför allt för hinder av någorlunda
stora dimensioner hade man stor respekt. Det
blev emellertid snart bättre. År 1885
förekommo vid statspriset sålunda fem olika, 1 m
höga hinder, som skulle tagas två gånger.
1 mitten av 1880-talet framkastade
dåvarande löjtnanten G. Nyblæus tanken,
att kapplöpningar skulle återupptagas på
de gamla löpningsplatserna. Han ville
därvid inrikta alla krafter på att skapa
hinderlöpningssport för officerare och
gentlemannaryttare, varemot tanken på att
anordna löpningar i syfte att förbättra
hästaveln avvisades. År 1888 redos
löpningar inte bara vid de flesta regementen
utan också på offentliga banor i
Stockholm och på Malmen vid Linköping.
Till löpningarna i Stockholm skänkte
kronprinsessan ett hederspris, som utdelades i en
häcklöpning på 1 600 m för gentlemannaryttare
och blev upprinnelsen till Kronprinsessans och
sedermera Drottningens pris, länge en av
Stockholmsbanans förnämsta och bäst besatta
löpningar.
Detta år (1888) placerade sig 43 officerare och
en civil ryttare, 21 ryttare segrade. Antalet
pristagande hästar steg från 41 föregående år
till 51, och antalet löpningar ökades från 21 till
29. År 1889 återupptogos kapplöpningarna i
Malmö på exercisfältet i Limhamn.
Jockeyklubben bildades 1889.
År 1889 bildades svenska
-^Jockeyklubben. Ett kraftigt stöd för sina
strävanden fick klubben genom den 1888 bildade
-^-Skånska Fältrittklubben, som
omhändertog löpningarna i Skåne och där
under Bror Cederströms ledning
utvecklade stor livaktighet. Redan 1890 höllos
löpningar på fem platser, Stockholm,
Malmö, Hälsingborg, Kristianstad och
Linköping. Följande år öppnades åter
banan vid Partilled i Göteborg, och 1893
höllos i Sverige icke mindre än sju
löpningsdagar. Ända sedan denna tid ha
löpningar hållits i Stockholm och Malmö
samt med kortare uppehåll i Göteborg
och Hälsingborg. Löpningar ha också
ordnats på andra platser, såsom
Kristianstad, Ystad, som en tid hade en av landets
bästa hinderbanor, Eksjö samt Frösön vid
Östersund. Dessutom ha vinterlöpningar
ordnats på andra orter, såsom Östersund,
Uppsala, Sundsvall m. fi.
Löpningarna anordnades av lokala
organisationer, i Skåne som nämnts av
Skånska Fältrittklubben, i Stockholm till
en början av Stockholms
kapplöpningskommitté och från 1900 av -^-Stockholms
Kapplöpningssällskap.
760 788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
