Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpningssport, av ryttmästare Frank Martin, professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson - Kapplöpningssportens historia - Kapplöpningssporten i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPPLÖPNINGSSPORT
i Sverige. Så småningom utbildades också
flera svenska hinderjockeyer, bland vilka
särskilt L. Larsson, A. Adamsson, G. Davidsson,
B. Blomgren, P. Thuesen, B. Björnstedt varit
framgångsrika.
Före 1930 hade Svenskt Derby vunnits 6
gånger av danska och 6 gånger av svenska
hästar. Sedan 1930 ha t. o. m. 1941 endast 3
svenska hästar vunnit: »Taxinge II» (1934), »Birgit»
(1940) och »Birgits» helbror »Jack» (1941).
Av övriga under denna period framgångsrika
hästar må främst nämnas »Aloma», 1930 års
Derbyårgångs bästa häst, »Chinchilla», 1931 som
tvååring Sveriges vinstrikaste häst, flyern »La
Fleur», St. Legersegraren 1932 »Sandringham»,
»Luck», en god häst, som senare använts i
aveln, »Gisela II», »Virginia», flyern »Hebe»,
som 1934 behärskade tvååringslöpningarna,
»Molnets Broder», »Sidenhuset II», som visade
sin verkliga klass först som fyraåring och är
Sveriges hitintills (1941) vinstrikaste häst,
»Grand Flyer», »Othar», 1938 års Derbyårgångs
bästa häst, och »Tristan», 1939 års vinstrikaste.
De framgångsrikaste inhemska
hinderhästarna under perioden 1930—41 ha varit: »Pong»
senare kallad »Gaute», »Zoya», den ovan
nämnde »Molnets Broder» och »Den Stumma», som
upprepade gånger slog den goda importen
»Bataclan».
Bland de importerade hästarna märkas »Yvan
le Barbu», »Grange View», »Firlefanz»,
»Savonarola», »Feliciter» samt valacken »Ferox», som
uteslutande utnyttjades på släta banan, och
den ovan nämnde »Bataclan».
Amatörsporten har gått tillbaka.
Hindersporten för amatörryttare har
däremot gått tillbaka och detta i kanske
högre grad än den behövt göra, om de
ledande organisationerna mera behjärtat
dess vikt.
Orsakerna till tillbakagången ha främst
varit kavalleriets minskning enligt 1925 års
härordning och det allt större intresse, som andra
mindre riskabla och mindre krävande
häst-sporttävlingar tilldraga sig.
År 1924 togo 67 amatörryttare pris vid
offentliga löpningar i Sverige, och 32 segrade. Är
1939 togo 26 pris, och endast 11 segrade.
Framgångsrika och skickliga amatörryttare
voro framför allt C. Strömfelt och E. Edstrand
samt senare T. Jönsson, A. Ekman och G.
Bernström.
Övriga nordiska länder.
Danmark.
I Danmark började kapplöpningar
anordnas på 1830-talet.
Hertigen av Augustenborg, som redan på
1820-talet infört kapplöpningar i Holstein,
offentliggjorde 1831 en skrift: »Forsög til at
be-vise, at Væddelöb er det væsentligaste Beford-
ringsmiddel til Hesteavlen og uundgaaelig
nöd-vendig til dens Forbedring og Forædling», som
förorsakade en livlig diskussion för och emot
det engelska fullblodet.
År 1832 bildades »Selskabet til
Heste-avlens Fremme i de danske Provinser»,
som bl. a. anordnade kapplöpningar vid
Nörrefælled i Köpenhamn, vid Slagelse,
Odense och Horsens men 1848 upplöstes.
En ny organisation, Föreningen til den
ædle Hesteavls Fremme, som blivit den
ledande kapplöpningsorganisationen,
bildades 1859.
Föreningens ändamål var till en början icke
att hålla kapplöpningar utan endast att
importera ädla hingstar och ston, och de första
kapplöpningarna anordnades först 1868 vid Slagelse.
År 1870 höllos de första löpningarna
vid Eremitaget i Dyrehavn utanför
Köpenhamn, och i samband härmed bildades
Nordisk Jockeyklubb. Följande år
upprättades en träningsanstalt vid Brönshöj.
År 1875 hölls för första gången en
löpning, som var en föregångare till
Skandinaviskt Derby. Detta var från 1881
öppet även för tyska hästar, vilka också
fingo deltaga i det 1881 instiftade
Skandinaviskt Kriterium. År 1885 infördes
officerslöpningar, och från 1895 spelade
officers- och amatörlöpningar över
hinder huvudrollen.
De förnämsta danska ryttarna under
1890-och det börjande 1900-talet voro J. G.
Wedell-Wedellsborg, A. Bagge, O. C. Scavenius och
K. Danneskjold-Samsoe.
Sedan en ny bana 1910 öppnats vid
Klampenborg, Ordrup, fick dansk
kapplöpningssport ett utomordentligt uppsving.
År 1909 återupptogs Skandinaviskt
Kriterium, sedermera omdöpt till Dansk
Kriterium, och 1910 Skandinaviskt
Derby, sedermera Dansk Derby.
Norge.
I Norge ha sedan början av 1890-talet
enstaka officerslöpningar ridits, och i
slutet av 1920-talet började även
slätlöpningar att anordnas. År 1930 reds det
första Derbyt, ordnat som sweepstake.
Sedan Norsk Jockeyklubb 1933 bildats, fick
löpningsväsendet fastare organisation, och en
kapplöpningskalender började utges.
Löpningarna, både slätlöpningar, ridna av jockeyer,
och hinderlöpningar, ridas på en 1933 invigd
bana vid Övrevoll utanför Oslo.
766 788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
