Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpningssport, av ryttmästare Frank Martin, professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson - Modern kapplöpningssport - Kapplöpningarnas anordnande - Löpningar och löpningsridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPPLÖPNINGSSPORT
verkat löpningens utgång, avgöras i Sverige
omedelbart och slutgiltigt av skiljedomstolen
på banan. En av skiljedomstolens viktigaste
uppgifter är att övervaka, att hästarna ridas
ärligt, och att ingripa, om detta ej är fallet.
Domslut rörande tvistigheter och frågor, som
icke slutgiltigt avgöras av lokal skiljedomstol,
kunna överklagas och hänskjutas då till en
->-högre skiljedomstol. I en del länder kunna
alla lägre skiljedomstolars domslut, även
rörande händelser i löpningarna, överklagas.
LÖPNINGAR OCH
LÖPNINGS-RIDNING.
Utvägningen sker i regel i god tid före
löpningen. Sadlingen verkställer tränaren
ofta själv, särskilt då det gäller större
och viktigare löpningar. I varje fall är
det hans skyldighet att övervaka, att den
är riktigt utförd. Sedan hästarna sadlats,
bruka de ledas runt på särskilt anvisad
plats, så att publiken får tillfälle att
bese dem.
Då signalen till uppsittning givits, bege
sig ryttarna till ledvolten och mottaga
ibland de sista instruktionerna av
tränaren eller hästägaren. På många håll
iakttages strängt regeln, att ryttaren, sedan
han kommit in i ledvolten, icke talar med
någon annan än sin tränare eller
hästägaren.
Efter uppsittningen rida ryttarna ut på
banan, paradera för domaren och bege
sig därefter på hans tecken, i regel i
galopp (nedstartsgalopp), till startplatsen.
Bild 13. Ledvoltèn-på Ulriksdalàbanan.
Före storrå löpningar brukar på de flesta
banor nedstaksgaloppen ske framför läktare
och åskådarplatser, så att publiken har gott
tillfälle att iakttaga hästarnas aktion.
På startplatsen ordna sig ryttarna på
ett led bakom startplatsen, så att den,
som dragit lägsta startnumret, kommer
närmast banans innerkant.
Starten.
Ryttaren bör under alla förhållanden
sträva efter en god start, d. v. s. att
snabbare eller åtminstone lika snabbt som
medtävlarna ha sin häst i schvung och
under inga förhållanden lämna sig efter i
starten, även om han skulle ha för avsikt
att senare ligga längre tillbaka i fältet.
Att ta igen det avstånd, som förlorats,
betyder en extra kraftansträngning och
kan vara omöjligt i korta löpningar.
Efter starten gäller det att välja plats.
Fritt val har ryttaren, om hans häst är
snabb nog att leda eller om han beslutat
sig för att »vänta» bakom fältet. Har han
vid starten innerbanan, släpper han icke
denna plats. Eljest äro möjligheterna att
välja plats beroende av startplatsen i
fältet och de medridande. I ett stort fält
föreligger ofta fara, att ryttaren blir
instängd. Den, som sitter på en överlägsen
häst, finner det därför ibland
förmånligast att hålla sig på en sådan plats, att
han utan svårighet kan få fri bana
utanför fältet efter sista svängen.
774 788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
