- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
777-778

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapplöpningssport, av ryttmästare Frank Martin, professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson - Modern kapplöpningssport - Löpningar och löpningsridning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAPPLÖPNINGSSPORT

Bild 15. I sista kurvan. Bilden, som är tagen vid Australiens Derby på Randwich Park vid Sydney,
visar hur ryttarna i svängen förlägga vikten inåt och därigenom förstärka tygelverkan.

Ryttaren skall rida kortaste vägen.

Det gäller först och främst att på raka
sträckor rida rakt. Viktigt är också att
kunna ta svängar med minsta möjliga
markförlust. Kortaste vägen går
naturligtvis utmed innerkanten, varför denna
plats är eftersträvad. Skickliga och
på-passliga ryttare kunna ibland vinna en
fördel — om de ledande hästarna runda
en sväng så snabbt, att de inte förmå
galoppera tätt intill innerkanten av
banan — genom att rycka upp i den lucka,
som bildas på insidan. Ofta är det
praktiskt att strax före svängen göra en
lindrig förhållning, så att ryttaren kan föra
sin häst runt svängen så snävt som
möjligt. Det gäller icke att styra utan att
föra hästen runt svängen.

Söker ryttaren endast genom att dra i inre
tygeln styra hästen runt svängen, så tränger
hästen med säkerhet utåt. Vändningen måste
ske med tillhjälp av båda tyglarna, genom
viktens förläggande inåt och genom en vridning
av hela kroppen. Viktigast för att svängen
skall kunna tagas snabbt och på kortaste väg
är dock att hästen under arbetet gjorts
vändbar och vants att taga svängar på rätt sätt.
Har en välbalanserad häst gått en sväng flera
gånger, brukar han hitta kortaste vägen av
sig själv.

Taktiken.

Ryttarens taktik bestämmes av hästens
egenskaper. En utpräglad stayer utan
speed måste ridas på ett annat sätt än
en häst med speed. Ryttaren på en spee-

dig häst inriktar sig i regel på att spara
speeden till det avgörande ögonblicket,
då han genom sitt anfall kan nedkämpa
motståndaren.

Han driver icke själv upp tempot utan »rider
på väntan». Därför behöver han emellertid icke
nödvändigtvis ligga sist i fältet och än mindre
långt bakom medtävlarna. Att vänta betyder
endast att ej själv trycka på tempot. Ryttaren
kan rida på väntan t. o. m. i täten. Den, som
fått tätplatsen efter en lyckad start, kan
nämligen rida på väntan genom att hålla sin häst
väl inom hans aktion och kan kanske till sin
egen fördel minska ned tempot, utan att
medtävlarna märka det.

Rider ryttaren en stayer, bör han
eftersträva en jämn, skarp fart under hela
löpningen. Han kan därigenom ha
utsikt att beröva de speediga hästarna
deras krafter för slutkampen.

Sörjer någon av medtävlarna för farten och
han själv icke behöver leda, är det så mycket
bättre. Men han bör göra fullt bruk av sin
hästs stayeregenskaper och icke låta förleda sig
att spara dennes krafter till upploppet eller
kort före målet. Ha speedigare motståndare
kraft kvar och försprånget är för kort, blir
stayern passerad före målet.

Speediga hästar äro i regel tacksamma
att rida, inte minst om de också stå
distans. Den speediga hästen och den
utpräglade stayern äro två grundtyper,
för vilka principiellt den riktiga taktiken
kan fastställas. Däremot kunna bestämda
regler för rätta taktiken under alla
förhållanden icke uppställas. En skicklig

778 788

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free