- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
805-806

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlstad, av redaktör Gösta Lundqvist, Karlstad - Karolinerloppet - Karosseri - Kárpáti, Karoly (Karl Kellner) - Karppinen, Klaes - Karsten, Per V. - Karta →Orientering - Kartläsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KARTLÄSNING

idrottsplats. Även Värmlands regemente och
seminariet ha idrottsplatser. Bland andra
anläggningar märkas -^-Färjestads travbana, som
även använts för bil- och
motorcykeltävlingar, tennishall, simhall, bowlinghall, flera
utomhusbanor för tennis, kallbadhus, en liten,
ursprungligen 1900 anlagd skidbacke vid
Svinbäcken (20 m maximihopplängd),
jaktskytte-bana, träningsplatser för fotboll samt
provisoriska bandybanor på Klarälven och småtjärnar.

Karolinerloppet, ett skidlopp över den
väg, som Armfelts karoliner togo på sitt
återtåg från Norge 1718—19, anordnades
1924—26 och 30—33.

Initiativtagare voro P. O. Abrahamson och
A. H. Kihlberg i Storlien. Med start i Storlien
förde loppet förbi de tre monumenten i
Handöl, Ånn och Duved till Åre (fågelvägen 65 km).
Segrare i första tävlingen var J. Fjällberg,
Mörsil, med 5t42m36s. S.M.F-d.

Karosseri (av fr. carrosse, benämning
på en täckt vagn) är den på chassiet
(underredet) vilande delen (vagnskorgen)
av en automobil. ->Automobil.

Kårpåti, Karoly, urspr. Karl
Kell-ner. ungersk brottare av tysk härkomst
(f. 1906), är en av
världens mest
framgångsrika amatörbrottare.

I fri stil vann han i
lättvikt silvermedalj vid
OS 1932 och guldmedalj
vid OS 1936, segrade vid
EM 1930 och 35 samt
blev i weltervikt tvåa
vid EM 1929 och trea
1934. I grekisk-romersk
stil blev han tvåa vid EM 1927 i fjädervikt och
1930 trea i lättvikt.

Kårpåti brottades metodiskt och kallt
med beräknande taktik och var särskilt
god i parterrarbetet. P- B.

Karppinen, Klaes,
finsk skidlöpare (f.
1907 19/io),
jordbrukare i Idensalmi, en
av 1930-talets
jämnaste och mest
pålitliga skidlöpare.

Karppinen har haft
sina största framgångar
som stafettlöpare och
deltog i det segrande
finska laget vid
FIS-tävlingarna 1934 och 35,
vid OS 1936 och vid
VM 1938 och 39. Som

805

K. Karppinen efter
segern på 18 km vid
FIS-tävl. 1935.

stafettlöpare vann han också 1941 sitt enda
finska mästerskap.

Bland Karppinens framgångar i individuella
tävlingar märkas segrar på 17 km i Rovaniemi
1934 och på 18 km vid FIS-tävlingarna 1935. På
18 km blev han vidare femma vid
FlS-tävling-arna 1934 och tvåa vid VM 1939. På 50 km blev
han tvåa vid FIS-tävlingarna 1935, femma vid
OS 1936 samt vid VM tvåa 1937, femma 1938
och tvåa 1939.

Karppinen är liten till växten men
synnerligen energisk och uthållig. M. J.

Karsten, Per V., ryttare och
hästuppfödare (f. 1864 ls/6), överstelöjtnant,
godsägare, bedrev 1932—40
fullblodsuppfödning på sitt gods Borg i
Östergötland.

Främst bland de på Borg uppfödda hästarna,
som tränades av ryttmästare C. A.
Wester-ström, Ulriksdal, böra nämnas 1940 och 41 års
Derbysegrare »Birgit», resp. »Jack», helsyskon
e »Monsieur d’Ypres»—»Blue ön Black».
Karsten var själv god löpnings- och dressyrryttare
och genomgick 1890—91 Spanska hovridskolan
i Wien. C. C.

Karta -^-Orientering.

Kartläsning kan förekomma antingen i
samband med (under) förflyttning i
terrängen eller på stället vid »orientering
inom synkretsen». Skicküghet i
kartläsning är av grundläggande betydelse
för ->orien teringslöpning. Kartläsning
hör även till de militära övningsgrenar,
som utövas sportsligt, och ingår i regel
som gren i -^-fälttävlan.

Vid kartläsning göres en jämförelse mellan
kartan och terrängen, varvid kartläsarens plats
— stationspunkten — och terrängföremålens
läge på kartan fastställas. Detta kan ske, först
sedan kartan »orienterats», d. v. s. viss linje på
kartan genom dennas vridande bringats att
sammanfalla med motsvarande linje i
terrängen. Denna orientering kan ske antingen
enbart genom syftning eller med hjälp av
kompass, i vilket senare fall meridian på
kartan inriktas i nord-sydlig riktning.
Stationspunktens läge bestämmes genom syftning och
avståndsbestämning eller genom »inskärning»,
d. v. s. fastställande av korsningspunkten
mellan syftlinjer till kända punkter i terrängen.

Kartläsningen sker därefter genom fortsatt
jämförelse mellan kartan och terrängen,
genom mätande av vinklar i terrängen och
genom dessas överförande till kartan samt genom
syftning, i samtliga fall vid behov i förening
med avståndsbestämning. Vilket sätt, som än
användes, bör resultatet kontrolleras med hjälp
av någon av de övriga metoderna. Se vidare
Orientering.

Tävling i kartläsning kan ske dels i

806

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free