- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
819-820

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kast - Kasta - Kasta munk - Kasta varpa →Varpakastning - Kastblock - Kastlina - Kastring - Kastsnara →Lassokastning - Kastspö - Kasttåg - Kastvikt - Katrineholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KASTA

3. Kast, fisket., sker dels med spö
och dels för hand. Bland kast med spö
skiljer man på två huvudgrupper,
flug-kast (->Flugfiske) och spinnkast (->
Spinnfiske).

För kast med hand använder man i regel
tunga beten, t. ex. metalldrag, tacklat,
naturligt bete, vilka ha sådan kasttyngd, att de
förmå draga ut den framför kastaren i ringar
upplagda linan till längder på omkring 20
meter. Handkastlinan är till skillnad mot
spinnlinan ganska styv och består av s. k.
japansk senrev eller oljat eller emaljerat silke.

T-m.

Kasta, sjöt., säges vinden göra, när den
plötsligt ändrar riktning. W.

Kasta munk är en förr i både
Danmark, Norge och Sverige förekommande
lek, som länge levde kvar på Gotland,
där den mer hade karaktären av
verklig idrott.

Kasta munk, på Gotland även kallad spela
picka, tillgick så, att »munken», en kägla eller
avsågad stockända, uppställdes på marken, en
av de spelande utsågs till munkvaktare, och de
övriga ställde upp på ett visst avstånd från
munken och försökte i tur och ordning slå
omkull denne genom att kasta var sin käpp.
När munken fallit, hämtade spelarna sina
käppar tillbaka, under det att munkvaktaren efter
att ha rest upp munken försökte beröra någon
med sin käpp, varefter han hade att slå
omkull munken och springa till målet, från vilket
kasten skedde. Den, som då träffats, var
därefter munkvaktare. I stället för stockända och
käppar ha även stenar använts.

En liknande lek förekom på Ormsö i
Estland under namnet slå brännkärr.

Kasta varpa Varpakastning.

Kastblock (eng. snatch block, ty.
Leit-block), sjöt, se bild vid Block.

Kastlina kallas den tafs, som vid
spinnfiske användes mellan betet och
spinnlinan och vilken har till uppgift att
förhindra, att fisken biter av denna.

Kastlinor tillverkas av naturgut, damylgut,
fosforbronswire eller ståltråd och förses med
lekanden och patenthake. Längden kan vara
från 15 cm till 1 m. T-m.

Kastring användes vid diskuskastning
(2,5 m invändig diameter), slägg- och
viktkastning samt kulstötning (2,135 m).

Den skall vara av bandjärn eller stål,
vitmålad, nedfälld till markens nivå samt ha en
bredd av 5 cm. För specialbestämmelser
redogöres i art. Diskuskastning, sp. 643, Kulstötning
och Släggkastning. S. L.

Kastsnara ->-Lassokastning.

Kastspö, sportfisket., är en populär
benämning på alla typer av spön, som
användas för kast. Oftast avses dock
därmed ett spinnspö. T-m.

Kasttåg (eng. heaving line, ty.
Wurf-leine), sjöt., benämnes det tåg, som med
ena ändan fast ombord kastas till ett
annat fartyg för bogsering eller till land
för förtöjning. Om själva trossen är för
tung att givas över, kastas i stället en
med en sandpåse försedd smäckrare ända
(k a s t ä n d a), som är fäst till trossen,
vilken därefter halas in. W.

Kastvikt, sportfisket., användes under
längdkast och kast mot mål vid
tävlingar i sportfiske.

Som kastvikt användes i regel en blybelastad,
päronliknande, vit träplugg med en vikt av
18 g. Denna kastvikt är av amerikanskt
ursprung. Vid precisionskast användes en typ av
kastvikt, som flyter på vattnet. T-m.

Katrineholm (10 920 inv. 1941) är en
av Södermanlands idrottsligt livaktigaste
städer och har särskilt haft
framgångsrika orienteringslöpare.

Den första idrottsföreningen, Katrineholms
Atletiksällskap, bildades 1900 men upplöstes
1904. Sistnämnda år stiftades Valkyrian
(sedermera IFK Katrineholm) och Junior (sedermera
IF Svea). Dessa sammanslöto sig 1914 till
Katrineholms AIK (492 medl. 1941), som 1917 fick en
konkurrent i Katrineholms SK (475 medl.).

Katrineholms AIK hör till Sveriges ledande
föreningar i orientering och vann
Riksbudkavlen 1936 och 37. Klubbens mest kända
orienterare äro Gösta Pettersson, O. Axlund,
I. Liljeberg och K. G. Flodmark. I fri idrott
ha bl. a. Allan Eriksson (som även tävlat för
Katrineholms SK) och Arne Eriksson
representerat klubben, som även har en livaktig
damsektion, vars mest kända medlem är U.
Norrléen, som 1939 vann 2 SM. Klubben spelar
bandy i div. II och fotboll i div. III.

Katrineholms SK är mest känd som
bandy-klubb och har från hösten 1933 två säsonger
och sedan 1939 spelat i div. I. I fotboll spelar
klubben i div. III. Katrineholms SK har även
en livaktig brottningssektion, vars mest kände
medlem är Thure Johansson, som 1940 vann
SM i bantamvikt, grekisk-romersk stil. Utom
dessa båda föreningar finnas specialklubbar för
tennis, simning, kanotsport och cykelsport.

Skyttarna äro sammanslutna i Katrineholms
Skytteförening (st. 1900, 503 medl.) och
gymnasterna i Katrineholms Gymnastikförening (st.
1917, 192 medl.).

Såväl Katrineholms AIK som Katrineholms
SK förfoga över egna idrottsplatser. T.J.

820 818

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free