- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
863-864

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klappjakt, av överste Bertil Burén - Klarén, Gustaf - Klarqvist, Henry - Klarqvist, Hjalmar - Klassindelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLARÉN

djur tidigare varit med om en klappjakt,
springa de i stället ofta rakt igenom
drevkedjan bakåt. Ibland ställer man därför i
drevkedjan skyttar, som antingen hela tiden följa
denna eller stanna i någon lämplig linje och
låta drevfolket fortsätta. I Tyskland användes
stimdom den metoden, att drevkarlarna
bullrande gå ut från skyttelinjen och därefter
vända och tysta gå tillbaka.

På vinterklappjakterna på tjäder- och
orr-tupp samt på räv och hare är det klokt att
innan drevfolket ställes upp under tystnad
ordna skyttelinjen, ty skogsfågel och räv gå
upp för minsta buller. Sådana jakter kräva i
regel ett ganska stort antal skyttar (15 à 20).
Dessa böra om möjligt ställas bakom något
skydd, ty hårvilt, som en gång varit med om
dylik jakt, går ofta fram ytterst försiktigt.

Klappjakten på fasan kräver vana hos
drevfolket och lyckas vanligen bäst med små drev
och mindre antal skyttar (10 à 12).
Jaktledaren bör ordna jakten så, att fasanerna
tvingas flyga upp på lämpligt avstånd framför
skyttelinjen och frestas att flyga till ett större
skogsparti än det, där de befinna sig. Det
lyckas nämligen icke att driva fasaner i en
riktning, där de veta, att de ej finna skydd. Då
»raketera» de hellre rakt upp och flyga bakåt
över drevfolket. Om markvegetationen är tät,
måste klapparna vara så många, att de gå med
endast några meters mellanrum. Då halvtama
fasaner trycka hårt, bör varje drevkarl i
vardera handen ha en käpp, med vilken han slår
i buskarna. För att undvika att så många
fasaner flyga upp på en gång, att jägarna ej
hinna ladda om, skall drevkedjan, så snart
några grupper fasaner lyfta, stanna och under
tystnad avvakta, att det åter blir lugnt. På
signal börjar drevfolket då klappa i händerna,
varvid vanligen ytterligare några fåglar lyfta.
Då inga flera flyga, sätter sig drevkedjan åter
långsamt i rörelse.

Om klappjakten äger rum under tider, då
fasanhönan är förbjuden, brukar drevfolket
vara instruerat att ropa »tupp», när en sådan
lyfter. Trots tuppens avvikande färg är det under
viss belysning ej så lätt för skytten att genast
avgöra vilket kön den flygande fågeln har.

I allmänhet söker ledaren ställa skyttarna
så, att fasanerna ha hunnit komma upp ganska
högt, när de passera över skyttelinjen. Skotten
bli därigenom svårare.

I vissa delar av Skåne är vildkaninen så
allmän, att man anordnar drev med huvudsaklig
uppgift att komma åt den. Vanligen förbereder
man denna jakt dels genom att ett par dagar
före jakten stoppa igen alla kaninhål med
granris eller enris, dels genom att hugga upp
omkring 10 meter breda skottgator, i vilka
markvegetationen helt bortrensas. Kaninen
kilar mycket snabbt över dessa, varigenom
stora prov sättas på jägarnas skjutskicklighet.
Som kaninen ogärna ger sig ut över
skott-gatorna, måste drevfolket gå långsamt och
ganska tätt och med käppar slå i buskarna.

Klappjakterna ha i vissa delar av södra
och mellersta Sverige och även på många
ställen i Europa blivit en umgängesform
under jaktsäsongen. För trakter med
god jaktvård och därav föranledd god
tillgång på vilt är denna jaktform den
enda tänkbara för att medhinna lämplig
årlig beskattning. I allmänhet avjagar
man blott en gång om året samma
terräng medelst klappjakt.

Klarén, Gustaf, brottare (f. 1906
30/3), cigarrhandlare, Borås, vann vid OS
1932 bronsmedalj i lättvikt, fri stil.

Klarén, som brottades djärvt och i vacker
stil, vann SM för juniorer i lättvikt 1930 och
var 30 och 31 landslagsman mot Finland men
lyckades aldrig vinna ett svenskt mästerskap.
Han är sedan 1937 ordf. i Borås AK. P. B.

Klarqvist, Henry, bandyspelare (f.
1907 18/n), bror till Hjalmar K.,
destilla-tör, Slottsbron, är en av de bästa strateger
och spelfördelare svensk bandy ägt.

Klarqvist, som sedan 1923 spelat bandy i
Slottsbrons IF:s A-lag med undantag för ett
par säsonger i Göta, Karlstad, tillhörde
Slottsbrons lag, som vann SM 1934, 36, 38 och 41, samt
spelade 8 gånger i landslaget 1929—40. Han
spelade först center, senare högerytter.

Klarqvist är även en god fotbollsspelare samt
har i denna gren vunnit DM och deltagit i
Värmlands landskapslag. P. B.

Klarqvist, Hjalmar, bandyspelare (f.
1914 18/,„), bror till Henry K., elektriker
i Bollnäs, är en av de bästa dribblers och
målskyttar svensk bandy haft.

Klarqvist spelade sedan 1929 i Slottsbrons
IF:s A-lag, i vilket han vunnit SM 1934, 36, 38
och 41. Han har 1933—41 spelat 7 gånger i
landslaget, mestadels vänsterinner.

Han har även vunnit DM i fotboll och fri
idrott (löpning 200 m och staf ettlöpning). P.B.

KLASSINDELNING.

Indelning i klasser förekommer inom
sporten dels för att ge tävlande med olika
fysiska förutsättningar samma chanser
och skapa ökade tävlingsmöjligheter för
mindre försigkomna, dels inom
»red-skaps-» och »maskinsporten» för att i viss
omfattning eliminera de tekniska
faktorernas inflytande. En annan metod att nå
dessa mål är införande av -»-handicap.

En särskild form av klassindelning
förekommer inom ridsporten och består i en indel-

863

Tryckt V„ 41

864

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free