- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
893-894

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongepokalen - Kongsberg - Kongsgaard, Arnholdt J. - Konopacka, Halina - Konow, Magnus A. T.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONOW

Kongepokalen, norskt idrottspris,
utdelades 1910—40 regelbundet i många
idrotter.

Till 1919 bestämdes pokalernas fördelning av
Norges Riksförbund (därefter Norges
Landsfor bund for Idrett). De belopp, som årligen
anslogos till inköp av kongepokaler, uppgingo till
2 000—3 000 kr. per år.

I allmänhet uppsattes en pokal i varje idrott.
Undantag från denna regel gjordes dock, bl. a.
inom skidsporten (fem pokaler årligen) samt i
segling, travsport och skytte. I regel utdelades
pokalerna som belöning för bästa prestation vid
norska mästerskapen.

I Holmenkollen, där Kongepokalen tilldelades
segraren i kombinerad tävlan, kunde den även
erövras av utlänning men har aldrig vunnits
av någon icke norrman.

Kongsberg, stad v. om Drammen i
Norge (154 m ö. h.) med för skid- och
fjällsport utmärkta omgivningar, spelar
sedan 1929 en dominerande roll inom
norsk och internationell backhoppning.

Kongsberg har gamla idrottsliga traditioner,
särskilt inom skridsko- och cykelsporten, men
har framför allt blivit världsbekant genom
backhopparna bröderna Sigmund, Birger och
Asbjörn Ruud samt Hilmar Myhra, Hans Beck
och Arnholdt Kongsgaard. Backhoppare från
Kongsberg ha även bildat skola i fråga om
träningsmetoder (gymnastik och svikthopp).
Vid OS 1936 voro 7 Kongsbergs-åkare uttagna
som aktiva eller reserver: B. och S. Ruud, H.
Beck, A. Kongsgaard samt utförslöparen A.
Konningen i norska laget, R. Mikkelsen i
amerikanska och T. Mobraaten i kanadensiska.

Samtliga de nämnda tillhöra Kongsbergs IF
(st. 1899), världens ledande backhopparklubb,
som har avdelningar för nästan alla
idrottsgrenar. Föreningen, vars klubbdräkt, röd tröja
med vitt K på ärmen, är välkänd vid alla
större backtävlingar, utkämpar årliga matcher
med Friska Viljor, Örnsköldsvik. Kongsbergs
IF har även haft två hastighetsåkare på
skridsko av världsklass, T. Stenbeck, norsk mästare
1931, och M. Mjelde.

Även i fråga om anläggningar för skidsport
har Kongsberg spelat en banbrytande roll.
Kongsbergs IF öppnade sålunda nov. 1926 på
förslag av Sigmund Ruud världens första
elektriskt belysta skidbacke, Skaubakken, och gav
därmed impulsen till anordnande av
kvällstävlingar i backhoppning och till belysning av
slalombackar. Likaså har Kongsberg varit
föregångare i fråga om specialanläggningar för
träning (Perslökka, Hannibalbakken och
Ruud-leiren).

I Kongsberg anordnades 1938 de första norska
mästerskapen i slalom och störtlopp. P. C. A.

Kongsgaard [-gård], Arnholdt J.,
norsk skidåkare (f. 1914 23/u), vapenar-

betare i Kongsberg, medlem av
Kongsbergs IF, är sedan 1935 en av världens
bästa backhoppare.

Kongsgaard blev åtta vid OS 1936, sexa vid
VM 1938 och trea 1939. Han vann den norska
uttagningen för OS 1936, blev trea i
Holmenkollen s. å. och tvåa 1938 samt har dessutom
placerat sig som fyra, femma och sexa. Han
har 2 gånger blivit tvåa i norska
mästerskapen. P. C. A.

Konopacka, H a 1 i n a, polsk
diskuskas-terska, gift med f. polske finansministern
I. Matuszewski, var 1920-talets mest
omtalade kvinnliga friidrottsstjärna.

Konopacka segrade
vid OS 1928 i
diskus-kastning med 39,62 m.
Vid Kvinnliga
Idrottsspelen i Göteborg 1926
och i Prag 1930 vann
hon diskuskastning och
blev trea i kulstötning.
Hon satte världsrekord
i diskuskastning 1926
med 34,15, 1927 med 39,18
och 1928 med 39,62 m.
Hon fick 1928 polska
statspriset för årets
förnämsta idrottsprestation. S. L.

Konow, Magnus A. T., norsk seglare
och skidlöpare (f. 1887 ’/<,), skeppsredare
i Oslo, har varit en av Norges och
världens mest framgångsrika
tävlingsseglare. Hans framgångar
som rorsman bero i
första hand på en
sällsynt
koncentrationsförmåga, skicklighet i att välja
besättning och att
under seglingen
utnyttja denna.

Konow tillhörde vid
OS 1908 besättningen på
»Fram» och vid OS 1912
besättningen på »Magda IX», som vann
guldmedalj i 12 m-klassen, samt vann som rorsman
vid OS 1920 guldmedalj i 8 m-klassen med
»Sild-ra» och vid OS 1936 silvermedalj i 6 m-klassen
med »Lully II». Sina största framgångar har
han dock haft som rorsman i seglingarna om
Guldpokalen, som han vunnit 5 gånger, 1923 (med
»Elisabeth IV»), 1931 och 32 (»Abu»), 1934 (»White
Lady») samt 1935 (»Vigri»). Han har vidare
vunnit Entonnarpokalen 1932 (»Abu»), 1933 (»Varg
V») och 1934 (»White Lady»),
Seawanhakapoka-len 1927 (6 m »Noreg»), Kattegattpokalen 1918
och 19 (»Apache») och öresundspokalen 1929
(6 m »Lisbeth V») samt Kongepokalen 1920, 27

893

8D4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free