- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
895-896

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konow, Magnus A. T. - Konrad, Kalman - Konserverat bete - Konstflygning, av major Karl Lorichs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONRAD

och 39. Han deltog 1927 i Long Island Sound,
då han utom segern i Seawanhakapokalen vann
2 av 6 seglingar om Guldpokalen.

Ären 1936—39 var Konow v. ordf. i Kongelig
Norsk Seilforening.

I yngre år var Konow god skidlöpare och
vann 1908 i Holmenkollen damernas pokal samt
blev tvåa i B-klassen i komb. tävlan. P. C. A.

Konrad, K a 1 m a n, fotbollstränare i
Örebro (f. 189 6 23/6), spelade till 1919
center och högerinner i M. T. K., Budapest,
samt därefter i Wiener Amateure. Med
sin ypperliga bollbehandling var han en
av kontinentens bästa forwards.

Han deltog i ett trettiotal ungerska
landskamper och vann 9 ungerska och österrikiska
mästerskap. Ären 1926—27 spelade han i den
amerikanska klubben Brooklyn Wanderers.
Sedan han i slutet av 1920-talet upphört att spela,
har han verkat som instruktör i FC Bayern
(München), SK Slavia (Prag) och i Rumänien
samt sedan 1939 i Örebro SK.

Brodern Jenö (f. 1894 13/a), fotbollstränare i
New York, spelade centerhalvback och inner
i M. T. K., Wiener Amateure och från 1925 i
Vienna. Han var ungersk landslagsman och 5
gånger ungersk och österrikisk mästare. Han
har varit instruktör för Wiener Amateure samt
för ledande italienska, franska, rumänska och
amerikanska klubbar. P. B.

Konserverat bete, i formalinlösning
konserverad löja, mört, strömming, elritsa
o. s. v. -»-Gäddfiske, sp. 971—972.

KONSTFLYGNING.

Av major Karl Lorichs.

Konstflygning (eng. aerobatics, fr. vol
acrobatique, ty. Kunstflug), i
flygarkret-sar kallad avancerad flygning, är
det gemensamma namnet på alla de
manövrer under flygning, som icke direkt
fordras för flygplanets förande från en
plats till en annan (-»-Flygning, sp. 12).

Konstflygning, som numera ingår i
den militära flygutbildningen,
förekommer dels som uppvisning, dels som
tävling (-»-Flygsport, sp. 54 och 83).

Konstflygningens utveckling.

Konstflygning har alltsedan
flygningens första skede varit ett uppskattat
inslag vid alla »flygdagar» och
flyguppvisningar och har ofta utgjort
huvudnumret på programmet. Från de första
årens relativt enkla och mer eller mindre

895

ostyrda manövrer, såsom snabb- eller
kvickroll, spin och looping, har
konstflygningen utvecklats till att omfatta de
mest invecklade manövrer, vilka hela
tiden fordra fullkomlig behärskning av
flygplanet. Genom att förse motorn med
s. k. ryggförgasare, som tillför motorn
bränsle, även då flygplanet är i
ryggläge, har man kunnat införa
ryggflygning, varigenom möjligheterna till
manöverkombinationer fördubblats. En
modern konstflygare utför ofta större delen
av sitt program med flygplanet i ryggläge.

Medan tävlingar i konstflygning ofta
förekomma vid de stora
flygsportevene-mangen i utlandet, höra sådana tävlingar
till sällsyntheterna i Sverige.
Däremot äro uppvisningar i konstflygning
här vanliga. För att ytterligare höja
effekten har man i Sverige liksom i
utlandet infört konstflygning i grupp.
Härvid utföra flygplanen manövrerna tätt
sammanslutna i olika formationer.

Tyskland och Frankrike ledande inom
konstflygningen.

Bland framstående konstflygare kan
nämnas fransmannen A. Pégoud, som 1
sept. 1913 över flygplatsen Juvisy för
första gången flög i ryggläge med sitt
specialbyggda Blériot-monoplan samt tre
veckor senare vid Buc utförde den första
loopingen och den första rollen.

Vid de sedan slutet av 1920-talet
anordnade internationella tävlingarna, som
även omfatta EM och VM, ha fransmän
men framför allt tyskar gjort sig kända
som utomordentliga konstflygare.

Frankrikes förnämsta konstflygare ha varit
M. Doret, som vid en tävling i Berlin 1927
inför 60 C00 åskådare knappt lyckades besegra
tysken G. Fieseler, och M. Détroyat, som vid
en tävling i Paris 1934 inför 100 000 åskådare
besegrades av Fieseler.

Pioniär för konstflygningen i Tyskland har
jämte Fieseler varit chefen för det tyska
flygvapnets tekniska avdelning, generalöverste
Ernst Udet (d. nov. 1941). Bland senare års
främsta märkas G. Achgelis, v. Hagenberg, H.
Kalkstein, R. Lochner och E. Kropf, av vilka
Achgelis och Kropf gjort uppmärksammade
uppvisningar i Sverige. Hanna Reitsch har
specialiserat sig på konstflygning med
segelflygplan.

896

Tryckt *>/n 41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free