Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konst- och litteraturtävlingarna vid Olympiska Spelen, av konstnären G. A. E. Bertel-Nordström, redaktör Rune Carlsson och professor Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONST-
OCH LITTERATURT A V L. VID OLYMPISKA SPELEN
toriska och dramatiska framställningar
samt musik fingo hos dem formen av
tävling, agon. Vid några av de grekiska
festspelen voro musikaliska tävlingar t. o. m.
ursprungligen de enda förekommande, och
först senare tillkommo idrottstävlingar.
Vid andra festspel, t. ex. de i Olympia,
var förhållandet omvänt.
Oavsett dessa litterära och musikaliska
tävlingar kommo de nationella festspelen
att spela en viktig roll i grekernas
kulturella liv. Det kom vid dessa spel, främst
de olympiska, på diktarnas och
konstnärernas lott att förhärliga de segrande
idrottsmännen. Då de nationella spelen
dessutom utgjorde nära nog det enda
tillfället för filosofer, diktare och
konstnärer att bli kända utanför sin hemstads
gränser, samlade de icke endast urvalet
av Greklands i fysiskt hänseende bästa
ungdom utan blevo även mötesplatsen
för landets andliga elit.
Diktare som Bacchylides och Pindaros skrevo
odén till segrarna i de idrottsliga tävlingarna i
Olympia och på andra platser. Dessa sånger
föredrogos i segrarnas hemstäder. Herodotos
läste i Olympia ur sina verk, talaren Gorgias
höll 408 f. Kr. ett berömt tal, Olympikos, i
vilket han manade grekerna till enighet. Många
andra av andens stormän besökte Olympia,
bl. a. Demosthenes och Diogenes. Berömda
bildhuggare, t. ex. Myron, gjorde statyer av
segrare. Även målare utställde där sina verk.
Konsttävlingarna.
De olika formerna av konsttävlingar
vid antikens idrottsspel voro: tävlingar i
recitation av episka verk,
musikaliskpoetiska tävlingar, vid vilka under
senare tid huvudvikten lades vid det
musikaliska, tävlingar i instrumentalmusik
med eller utan körsång, orkestertävlingar
(ofta i förening med dans) samt
tävlingar i dramatik. I allmänhet inleddes
festspelen med trumpetarnas och
häroldernas tävling. I övrigt tävlade först de
episka diktarna, därefter sångare och
instrumentalvirtuoser, och till sist följde
körerna och de skådespelartrupper, som
framförde de tävlande dramaturgernas
arbeten. De sistnämnda tävlingarna
höllos mera sällan i samband med de
idrottsliga och i så fall alltid på särskilda dagar.
I Olympia var opisthodomos, den
bakre, västra hallen i Zeustemplet,
skådeplatsen för dessa tävlingar. I gymnasiet
i Elis fanns en plats, efter sin skapare
kallad lalichmion, där tävlingar i retorik
ägde rum under bar himmel.
I Olympia fingo segrarna i de litterära
och musikaliska tävlingarna, enligt den
grekiske författaren Filostratos, liksom de
segrande idrottsmännen en krans av
olivkvistar.
Under det att namnen på segrarna i de
idrottsliga tävlingarna vid de stora festspelen
i stor utsträckning ha bevarats (särskilt
fullständiga äro segrarlistorna från de olympiska
spelen), äro endast några få av segrarna i de
litterära och musikaliska tävlingarna kända.
Konsttävlingarna vid
nutidens Olympiska Spel.
På initiativ av baron de Coubertin
beslöt den Internationella Olympiska
Kommittén 1906 att i samband med OS även
anordna olympiska konsttävlingar.
Redan vid OS i London 1908 skulle sålunda
en »concours d’art» anordnas. På grund
av den korta tidsfristen kom emellertid
beslutet ej att genomföras, och först vid
OS i Stockholm 1912 ägde den första
tävlingen rum.
Sedan dess ha konsttävlings r
förekommit vid alla OS och för varje gång
fått allt större anslutning. Redan 1912
utställdes de prisbelönta verken, och sedan
dess ha vid varje OS utställningar av de
anmälda arbetena anordnats. Dessa
utställningar ha genom det ökade
tävlingsdeltagandet och genom att de (från
1928) kompletterats med i tävlingarna
icke anmälda verk av idrottsligt intresse
fått en allt mer omfattande och
representativ karaktär.
Bedömningen sker genom en av I.O.K. för
varje konstart utsedd internationell jury.
Deltagandet har i de olika länderna organiserats
antingen av landets O.K. eller av särskilda för
ändamålet bildade organ. Betingelse för
deltagande är, att verket har idrottsligt motiv och
har tillkommit under 4-årsperioden sedan
föregående OS samt att upphovsmannen är en
vid tiden för OS levande konstnär. Alla
arbeten, som insänts av vederbörande nationella
organisation, ha godtagits.
Sedan OS i Amsterdam 1928 har det skett en
907
905 907
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
