- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
925-926

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konståkning på skridsko, av grosshandlare Ulrich Salchow, leg. läkaren Theodor Julén och ingenjör Erik Carlén - Konståkningens historia - Konståkning i Norden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTÅKNING PÄ SKRIDSKO

Bild G. Är 1889 besöktes Stockholm av en trupp på tre engelsmän, som på banan på Nybroviken
gåvo en uppvisning i figuråkning i engelsk stil. Mellan de tre engelsmännen, som voro utstyrda
i den i England vid konståkning vanliga dräkten, hög hatt, bonjour och grårandiga byxor, synes
en apelsin, som var medelpunkten för deras figurer.

lig bana (på Djurgårdsbrunnsviken). På
denna hölls 5 mars 1882 den första
tävlingen i konståkning.

Den svenska konståkningens glansperiod
1891—1914.

År 1884 stiftades Stockholms Allmänna
Skridskoklubb, och s. å. anlades på
Nybroviken en stor bana, som under mer än 20
år blev centrum för Sveriges konståkning.
Under de första åren skedde
bedömningen tämligen godtyckligt, men från 1891
infördes de kontinentala
bedömningsgrunderna, vilka i stort sett lågo till grund för
de senare införda internationella reglerna.

Under denna tid utbildades en rad goda
konståkare, I. Hult, T. Borgh och J. Sandblom,
samt på 1890-talet H. Grenander och U.
Salchow. Sedan konståkarna 1905 flyttat från
Nybroviken till Idrottsparken, nådde även P.
Thorén och R. Johansson den europeiska elitklassen.

Genom H. Grenander och U. Salchow
lades grunden för den svenska
konståkningens internationella anseende. Den
svenska skolan, som utmärkte sig för
kraft, stora figurer i den obligatoriska
åkningen, fart och god hållning i den fria,

fick efter sekelskiftet ett övertag över
Wienskolan, vars
förtjänst, noggrant
spårade figurer,
mot-vägdes av dålig
hållning och brist på
fart.

Efter 1914 har
Sverige endast haft två
konståkare av
världsklass, G. Sandahl och
G. Grafström.

Bland damerna ha endast tre nått den
internationella eliten, M. Mauroy-Julin, S. Norén
och V.-A. Hultén.

Konståkningen i Finland.

Den första skridskoklubben i Finland
var den 1875 stiftade, ännu existerande
Helsingfors Skridskoklubb, som
anordnade de första tävlingarna i »skönåkning»
1883.

Finland hade i slutet av 1800-talet flera goda
konståkare, av vilka J. Catani, R. Sundgren
och Nadja Frank böra nämnas. Senare har
Finland haft sina bästa representanter i paret
L. och W. Jakobsson samt M. Nikkanen.

Bild 7. Ur H.
Grenanders program
1892.

926 918

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free