- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
933-934

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konståkning på skridsko, av grosshandlare Ulrich Salchow, leg. läkaren Theodor Julén och ingenjör Erik Carlén - Modern konståkning - Teknik - Träning - Konståkning som kroppsövning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTÅKNING PÄ SKRIDSKO

Vid innerskär framåt höjes det
fria benet efter ansatsen och föres så, att
det kommer utanför cirkeln. Samtidigt
föres axeln på det fria benets sida framåt
(i motsats till vad fallet är vid ytterskär)
och lutas framåt. Åkbenet skall vara lätt
böjt.

Mot slutet av skäret dras axeln över
det fria benet så småningom tillbaka, det
fria benet föres med sträckt vrist intill
och vid bågens slut förbi åkbenet,
varefter fotombyte sker.

Bakåt utföras skären principiellt på
samma sätt.

Alla rörelser måste utföras utan
spänning. Huvudet hålles väl uppe, vid
ytterskär vänt i fartriktningen, vid
innerskär inåt bågen.

TRÄNING.

Varje träning bör börja med ett
grundligt genomgående av de elementära
figurerna (de enkla skären), varvid särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt
benrörelserna. Detta har ett gott inflytande på
hållning och glid. Därefter börjar man
med de skolåkningsfigurer, som skola
övas, lämpligen 4 stycken under varje
träning.

Är det den tränande trots upprepade
försök omöjligt att lyckas med någon
figur, bör han ej fortsätta i det oändliga
med denna utan i stället till nästa träning
tänka över saken och försöka att finna
ut varför han misslyckats. När han
sedan nästa dag kommer utvilad till
träningen, har han större chanser att lyckas.
Under inga förhållanden är det lämpligt
att tillbringa många timmar om dagen på
isen (även om det sker i flera perioder).
All konståkning, utövad sedan kropp och
hjärna blivit trötta, medför fara för att
den åkande tillägnar sig ovanor och får
dålig hållning.

Sedan skolåkningsträningen är
genomförd, fortsätter man efter en kort paus
med att öva den fria åkningen. Hela
träningen bör vara 11/2—2 1 / •> timme. En kall
avrivning bör avsluta varje träning.

Ett dylikt dagspensum, genomfört
under cirka 2 V2 månad, är i regel
tillräckligt, för att en försigkommen konståkare
skall nå sin bästa form.

KONSTÅKNING SOM
KROPPSÖVNING.

Konståkning på skridsko är i utpräglad
grad en balansövning. Därav följer att
alla kroppens muskler komma till
användning.

Knappast någon idrott verkar så allsidigt
utvecklande på benmuskulaturen som
konståkning på skridsko. Dessutom komma alla de
muskler till användning, som förbinda bäcken
och ryggrad med benen, samt likaså
muskulaturen i bålens undre del.

Även överkroppens muskler arbeta med. Det
kan i detta sammanhang påpekas, att
armarnas rörelser icke ha något med pose att skaffa
utan betingas av åkarens strävan att bibehålla
jämvikt och fart samt att styra.

Det jämna rörelseförloppet, vid vilket
den ena rörelsen utan ryck och knyckar
glider över i den andra, jämte det
förhållandet, att en konståkare aldrig
behöver ta ut sina krafter till det yttersta,
gör, att konståkning är en idrott, som icke
blott lämpar sig för vuxna män utan
även — kanske bättre än någon annan
vinteridrott — för kvinnor. Även för män
i medelåldern kan konståkning utan
betänkligheter rekommenderas.

Allvarliga olycksfall vid konståkning
äro ytterst sällsynta. Lättare armskador,
i undantagsfall armbrott, kunna uppstå,
när åkaren vid ett fall försöker ta emot
med händerna.

Svåra skador kunna uppstå, om
huvudet vid fall slås i isen. Därvid
kunna hjärnskakning och, i sällsynta fall,
skallbrott uppstå. Något fall med dödlig
utgång är emellertid ej känt. Tack vare
de jämna och i varandra övergående
rörelserna äro muskelbristningar och andra
muskelskador så gott som okända.

Förutom en smidig och följsam kropp
samt ett utvecklat balanssinne kräver
och utvecklar konståkning stil- och
musikkänsla samt temperament.

933

141 918

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/4/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free