- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
941-942

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korgboll, av gymnastikkonsulent Ernst Eriksson - Korgfäste - Korketrekkeren - Korkskruvsslaget - Korn - Kornerup, C. Ludvig - Kornsnö →Snö - Korporationsidrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORPORATIONSIDROTT

Lindrigare fel bestraffas med frikast, som
utföres från den plats, där felet begåtts. För
grövre förseelser (hårt spel) dömes straffkast,
som utföres från sträffkastlinj en och får gå
direkt i mål. Mål är gjort, när bollen
uppifrån passerat korgringen.

Korgboll är ett utmärkt ungdomsspel.

Korgbollsspelet är en ypperlig
förövning för det mera krävande
handbollsspelet och är dessutom genom sin något
mjukare och vekare karaktär ett för
kvinnlig ungdom passande bollspel.

Korgfäste (fr. garde à partier), fäktt.,
rappirfäste. ->Fäktning, sp. 512.

Korketrekkeren, »korkskruven», backe
vid Oslo, utgöres av de översta c:a 2,5
km av Frognersätervägen mellan
Frog-nersätern och Midtstuen med en
höjdskillnad av c:a 230 m. Den är för skidlöpare
och promenerande den snabbaste vägen
från Frognersätern till Oslo men får ej
användas av fordon.

Korketrekkeren var ursprungligen namnet på
den skarpaste kurvan men blev senare namn
på hela backen, under det att kurvan, som har
en stigning på 1:6, numera kallas S-kurvan.

Korketrekkeren har varit Norges klassiska
bana för kälkbacksåkning (med årliga
mästerskap), och det har förelegat planer på att
bygga om den till bobsleighbacke för de 1940
planerade OS.

Den första motorbacktävlingen i
Korketrekkeren ägde rum 1921, och senare ha där bl. a.
anordnats NM i backe för motorcyklar 1925—27,
29, 33 och 38. P. C. A.

Korkskruvsslaget (eng. pivot punch),
boxnt., är ett i boxning förbjudet slag,
vid vilket boxaren svänger runt på ena
foten och samtidigt med motsatt arm ger
motståndaren ett svepande slag.

Korn är den närmast mynningen
belägna delen av siktanordningarna på ett
skjutvapen.

På armégevär användas vanligen
triangel-korn och stolpkorn (pelarkorn), på
precisionsgevär, särskilt vid skjutning i liggande, även
ringkorn (hålkorn). Lämpligaste storlekar vid
en piplängd av 70—75 cm anses vara 1,2—1,5 mm
för triangelkorn, 2—2,5 för stolpkorn och 3,2—4
för ringkorn.

Vid pistolskytte och vid jakt förekommer
utom triangel- och stolpkorn även pärlkorn,
och vid hjortskytte användes stundom dropp-

korn (upp- och nedvänt pärlkorn). Vidare
finnas takkorn och andra specialtyper. K. A. L.

Kornerup, C. Ludvig, idrottsledare (f.
1871 19/2 i Köpenhamn), direktör i
Stockholm, har varit en av den svenska
fotbollens främsta ledare.

Kornerup tävlade i
unga år i Danmark i
bl. a. cykelåkning och
fotboll, bosatte sig vid
sekelskiftet i
Stockholm och blev svensk
medborgare 1905.

Han valdes trots sitt
danska medborgarskap
till ordf. i Svenska
Bollspelsförbundet 1902 och
blev 1905 v. ordf. i det
nybildade Svenska
Fotbollförbundet, där han var ordf. 1906 och 07
samt sedan 1919 är ständig styrelseled. Han var
1906—20 medlem av Riksidrottsförbundets
överstyrelse (sekr. 1910—20) och medlem av dess
förvaltningsutskott 1906—12 samt 14—20. Vid
OS 1912 var han ordf. i kommittén för fotboll.
Han var v. president i Internationella
Fotbollsförbundet 1908—20.

I början av 1900-talet tjänstgjorde
Kornerup som fotbollsdomare och ledde domarkurser.

Kornsnö ->-Snö.

Korporationsidrott, under vilken
beteckning i Sverige innefattas såväl
egentlig korporationsidrott som firmaidrott,
spelar i många länder en betydande roll,
särskilt i fråga om motions- och
massidrott.

De äldsta mera betydande svenska
korporationsklubbarna voro regementsidrottsföreningar,
av vilka några bildades redan på 1880-talet. De
militära föreningarna ha emellertid endast
sparsamt deltagit i korporationstävlingar. Av
större betydelse blev bildandet av Brandkårens
IK i Stockholm och Stockholms-Polisens IF
1912. Dessa togo 1918 initiativet till Stockholms
Yrkeskorporationers Idrottssammanslutning
(SYK), vari den 1919 bildade Stockholms
Spårvägspersonals GIF sedermera ingick.

Ovannämnda klubbar ha gjort intensiv
propaganda inom vederbörande
personalorganisationer och ha också varit de tongivande ej
endast inom SYK utan även inom hela den
svenska korporationsidrotten, som under
1930-talet fått betydande omfång. SYK har sålunda
fått efterföljare i många svenska samhällen. Av
speciellt stor omfattning är
korporationsidrotten i Göteborg och Borås samt, inom vissa
idrotter, även i Uppsala.

Korporationstävlingarna, särskilt de i
orienterings- och skidlöpning, ha under 1930- och
början av 1940-talet blivit de i fråga om antalet

941

942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free