- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
943-944

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korporationsidrott - Korrektiva rörelser - Kors - Korsfäste - Korsgalopp - Kortdistanslöpning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORREKTIV A RÖRELSER

deltagare största i Sverige. Sålunda startade i
SYK-mästerskapet på skidor 1941 icke mindre
än 1 471 deltagare och i SYK-orienteringen 1941
omkring 825; i den av Stockholms Stads
Idrotts-och Friluftsstyrelse tills. m. SYK i sept. 1941
arrangerade korporationstävlingen i fri idrott
(omfattande 100 och 1500 m, längdhopp och
kulstötning) förekommo c:a 10 000 starter. Av
synnerligen stor betydelse är den sedan 1933
av Stockholms-Tidningen arrangerade
korporationstävlingen i tennis (ej öppen för
A-klassspelare), som blivit en utmärkt propaganda
för denna idrott inom »de breda lagren».

Då SYK ej tillhör Riksidrottsförbundet
kunna idrottsmän, oavsett resp. förbunds
representationsbestämmelser, starta för sina firmor
vid SYK-tävlingar och för sina klubbar vid
andra tävlingar. I allmänna tävlingar deltaga
endast några få svenska korporationsklubbar,
men av dessa tillhöra brandkårens, polisens och
spårvägens, samtliga Stockholm, landets ledande.

En mellanställning mellan vanliga
idrottsföreningar och korporationsklubbar intaga de
s. k. »bruksklubbarna» i Sverige, t. ex. de i
Sandviken, Borlänge-Domnarvet,
Hallstahammar, Surahammar, Åtvidaberg, Slottsbron
o. s. v. Dessa äro öppna för alla ortens
idrottsmän, och — i de flesta fall — arbeta de med
stöd av de på resp. platser arbetande
industriföretagen och kunna i stor utsträckning skaffa
sig nya, framstående idrottsmän genom att
dessa erbjudas arbete inom orten.

Även i utlandet spelar korporationsidrotten
en viktig roll. I Tyskland och Italien har
främjandet av idrott och fysisk fostran inom
yrkes-och personalorganisationer blivit en av de
viktigaste uppgifterna för resp. halvstatliga
fritidsorganisationer, Kraft durch Freude och Opera
Nazionale Dopolavoro. Även inom
tävlingsidrotten spela i dessa länder några
korporationsklubbar en framträdande roll, i Tyskland
framför allt polisföreningarna, i Italien bl. a.
Milanos elektricitetsverk.

I Ryssland är idrotten till stor del
organiserad som yrkes- och företagsidrott, och
klubbarna inom en del industrier och
fackföreningar höra till landets starkaste.

De mest kända korporationsklubbarna i

USA äro Millrose AC, Curb Exchange AC
(för vilken bl. a. G. Cunningham och A. San
Romani tävlat) och Bethlehem Steel Co., vars
fotbollslag 1916 turnerade i Sverige. Landets
fria idrott för damer uppbäres också till stor
del av korporationsklubbar, som även spela en
viktig roll i den fysiska fostrans tjänst.

Berömda korporationsklubbar i andra länder
äro Ujpest i Budapest, Philips glödlampsfabriks
i Eindhoven, som bl. a. vunnit holländska
fotbollsmästerskapet, och C. A. S. G. i Paris, som
ursprungligen var en förening inom en
storbank men sedan ombildades till en allmän
förening med samma initialer. S. L.

Korrektiva rörelser kallas i den
pedagogiska gymnastiken företrädesvis de
övningar, som verka förbättrande på
kroppshållningen.

Korrektiva rörelser verka effektivast under
uppväxttiden, varför de företrädesvis höra
hemma i skolgymnastiken. Den lingska
gymnastikens konsekventa tillämpning av
korrektionstanken i utbildningen har varit en av de
förnämsta orsakerna till dess auktoritativa
ställning i världen. Mbg.

Kors, gymnt., betecknar dels att
antingen armarna eller benen äro korsade
— t. ex. korssittande, där benen äro
korsade — dels att kroppen i t. ex. en
ribb-stol hänger i ena armen med stöd av
samma sidas fot så, att kroppen med armar
och ben bildar ett Andreaskors ut från
ribbstolen. K. Th-n.

Korsfäste, fäktt., kallas ett fäste, som
ej har annat skydd för handen än en
parerstång.

Denna var ursprungligen rak, varigenom
fästet bildade ett kors, men kunde sedan böjas
uppåt—nedåt. Korsfästet uppkom i Europa på
700-talet men uppträdde i Sverige först i slutet
av 1000-talet. Det har legat till grund för alla
andra typer av fästen. N. H-n.

Korsgalopp, en felaktig form av
->-ga-lopp.

KORTDISTANSLÖPNING.

Kortdistanslöpning, även kallad
hastighets- eller sprinterlöpning, är en
underavdelning till fri idrotts huvudgrupp,
löpning, samt är — om man medräknar dess
tillämpningsformer — den viktigaste och
mest utbredda formen av idrott. Dels äro
tävlingar i kortdistanslöpning mycket
vanliga, dels ingår träning på korta sträc-

kor — för uppdrivande av snabbheten —
i de flesta former av sport, bl. a. i så gott
som alla bollspel.

Kortdistanslöpning heter på engelska sprinter
race eller sprinting. Förkortningen sprint
användes dock oftare i England, medan man i
USA vanligen använder dash (rusning). På
franska heter kortdistanslöpning course de
vitesse, på tyska Kurzstreckenlauf, på danska

943

944

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/4/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free