- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
963-964

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortdistanslöpning - Träning, av idrottsinstruktör Gösta Holmér - Träningsgymnastik, av kapten Klas Särner - Tävlingsregler, av Sven Lindhagen - Kortdistanslöpning som kroppsövning, av leg. läkaren Theodor Julén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORTD1STANSLÖPNING

beröra ribbstolen ovanför huvudet, och sänk
dem långsamt. — Stärker bukmusklerna och
höftledens böjare.

Svikthopp av olika slag för vristernas
stärkande. K. S-r.

TÄVLINGSREGLER.

Utom de för all ->löpning gällande
tävlingsreglerna må följande specialbestämmelser
nämnas:

Vid löpning upp till 400 m (440 yards) skall
varje tävlande ha sin särskilda bana,
markerad med streck, helst minst 122 cm bred.
Undantag kunna dock göras beträffande bredden
beroende på antalet deltagare och
idrottsplatsens banbredd. Likaså kan 400 m i
undantagsfall löpas på gemensam bana.1 100 m skall
alltid löpas på rak bana.

De tävlande uppdelas i heat med ungefär
lika många i varje. Från varje heat
kvalificera sig lika många till nästa omgång i
tävlingen (mellanheat, semifinal, final). Sedan
1941 skall varje tävlande löpa lika många
omgångar (tidigare kvalificerade sig stundom
ettorna i varje heat direkt till finalen, medan
tvåorna fingo löpa mellanheat).

Exempel: Om tävlingsplatsen förfogar över
6 banor och 9 äro anmälda i loppet, indelas de
tävlande i två heat, ett på 4 och ett på 5 man.
De tre bästa ur vardera kvalificera sig till
finalen. Om 16 äro anmälda, delas de upp i tre
heat, två på 5 och ett på 6 man, varav de två
bästa i varje kvalificera sig till finalen. Om
antalet anmälda är 21, uppdelas de tävlande i
fyra heat, varav tre med 5 och ett med 6
deltagare. De tre bästa ur varje kvalificera sig
till mellanheat. De tre bästa ur vardera av de
två mellanheaten kvalificera sig till finalen.

Om möjligt tillses att de bästa löparna —
efter vid tidigare tävlingar visad form —
placeras i olika försöksheat, medan övriga
deltagare lottas (-^-Lottning) in i heaten, s. k.
»seeded drawing» (utsådd lottning). Man vill
därmed förhindra, att alla de bästa mötas i
ett heat.

På 100 och 200 m skola minst 10m samt på
400 m minst 30m förflyta mellan varje gång
en tävlande deltar i försök, mellanheat eller
final. S. L.

KORTDISTANSLÖPNING SOM
KROPPSÖVNING.

Vad de egentliga sprinterdistanserna
(60—100 m) beträffar, är muskelarbetet
under hela loppet maximalt, varav rätt
stora svängningar i blodtrycket
uppkomma, en detalj som är viktig att minnas,

1 I USA och England löpes 400 m (resp. 440
yards) i regel på gemensam bana.

när det gäller äldre och framför allt
otränade löpare. Då tidsmomentet för
ansträngningen vid de kortaste loppen
endast är några sekunder, blir, trots det
maximala muskelarbetet, påfrestningen
för hjärta och lungor betydligt mindre
än vid de längre kortdistansloppen (200—
400 m). För dessa lopp fordras större
hj ärt- och lungkapacitet än ungdom i
uppväxtåren förfogar över, varför
åldersgränsen här bör sättas till lägst 18 år. För
kvinnor böra endast korta
sprinterdistan-ser förekomma.

Muskelarbetet vid all löpning kan i
stort sett uppdelas dels i sträckarbete för
det stödjande benets ledkedjor, dels i
böj arbete för det framåtsvängande benets
olika ledgångar. Det kraftigaste arbetet
utföres av musklerna på det stödjande
(bakre) benet. Detta har ej blott att
uppbära kroppens tyngd utan även att driva
kroppen framåt. De muskler, som
härvid särskilt anlitas, äro vadmusklerna
samt musklerna på lårets fram- och
baksida (knä-, resp. höftsträckare). Kroppen
balanseras i den understödda höftleden
av sätesmusklerna, och överkroppen är
mer eller mindre fälld framåt beroende
på hastighet och steglängd (-»-Anatomi,
pl. 4 och 5). Bäckenet utför vid löpning
en rotation kring kroppens längdaxel på
så sätt, att det framåtsvängande benets
bäckenhalva vrides framåt och det bakre
benets bakåt. Denna rörelse utföres i
ländkotpelaren, som vrides kring sin
längdaxel. Det är främst de sneda
bukmusklerna, som förmedla denna
vridningsrörelse. Armarnas rörelser vid
löpning ha till uppgift att hindra, att
rotation uppkommer i hela ryggraden, och att
i stället förlägga vridningen till dess
nedersta del (länden). Därigenom kunna
huvud och bröst hållas fixerade till
fördel för andnings- och cirkulationsarbetet.

Skador vid sprinterlopp i form av
muskelbristningar förekomma vanligast
vid de kortare distanserna på grund av
det maximala arbetet. De uppstå oftast
i musklerna på lårets baksida. Th.].

964 974

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free