- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
979-980

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortdistansskytte, av redaktör K. A. Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORTDISTANSSKYTTE

fredsställa i fråga om elitgevär för
kort-distansskyttet, då påfrestningarna på
vapnet vid skottlossningen äro
obetydliga.

De svåraste problemen vid
kortdistans-skytte ligga i stället på den inre
ballistikens område. Patronerna måste passa
väl till patronläge och stötbotten, så att
tändningen och ansättningen mot
över-gångskonen till loppets räfflade del bli
lika från skott till skott. Loppet måste
vidare vara blankt och kulorna lämpligt
fettade, så att inga metallavsättningar
ske. Rengöring och skötsel av loppet är
en ännu ej avslutad vetenskap. En
avsevärd lättnad har dock skett under
1930-talet genom införande av rostfria
tänd-satser.

Oumbärlig i kortdistansskyttens
utrustning är en kikare, som gör det
möjligt att läsa kulhålen på 50 m. En 20—30
gångers förstoring är tillräcklig. Vill man
kosta på sig en dyrare kikare, är det
bättre att lägga ned pengarna på
kikarens ljusstyrka och stativ.

Skjutteknik och taktik.

Även här kan man i stor omfattning
hänvisa till ifrigevärsskytte. En
skillnad är frånvaron av rekyl, varigenom
skytten kan komma närmare dioptern
med ögat och dessutom har lättare att
övervinna skotträdslan. En försvårande
faktor ligger i att den svaga
ammunitionen mera påverkas av gevärets
pendlingar i avtryckningsögonblicket. Är man
»på väg ut», då skottet går, blir det
sämre valör än med skarp ammunition. Det
gäller därför mer än i något annat skytte
att hålla vapnet stilla.

Beträffande siktmedlen kan man
genomsnittligt ha något mindre diopterhål
än i frigevärsskytte, då ögat som nämnts
kommer närmare. Då pricken, relativt
sett, är betydligt större, användes i
allmänhet något större ringkorn. Att gå till
överdrift härvidlag är dock ej lämpligt.

Någon taktisk uppläggning av
skjutningen kommer sällan i fråga, då i
motsats till frigevärsskytte oftast alla lag

skjuta en ställning i taget. Den som kan
föredrar emellertid att skjuta fortare än
med fritt gevär, vilket är möjligt på
grund av att pipan ej blir varm och
siktningen alltså ej försvåras.

En väsentlig del av tekniken är
vindläsningen. I Europa lägger man
vanligen an på att få banorna så skyddade
som möjligt. I svag vind blir det då ej
tillfälle till övning i vindläsning, och i
blåsväder blir vinden oberäknelig. I USA
däremot har man i stor utsträckning (vid
utomhusskytte) öppna banor, där det
nästan alltid är någon vindavdrift.
Dessutom skjuter man ofta så nära markytan,
att värmevågorna på sommaren bli
starka. Därför ha amerikanerna kunnat
utbilda en i Europa nästan okänd teknik
att läsa vinden i kikare efter
värmevågornas rörelser. Ofta förekomma även
tävlingar med tvåmannalag, varvid
skyttarna omväxlande läsa vinden åt
varandra.

Då man under skjutningen flyttar
sid-skruven (»vindskruven») på dioptern,
gäller det att undvika dödgång. Detta
sker genom att man skaffar sig en skruv
utan dödgång (vilket är svårt) eller
genom att man har en skruv på varje sida.
I annat fall kan man ha en fjäder på ena
sidan eller göra dubbelflyttning, d. v. s. 2
knäpp åt höger och 1 åt vänster i
stället för 1 åt höger. Att hålla av för
vinden kan bli nödvändigt, då vindkasten
växla snabbt. Då vindvimplar sättas upp,
bör detta ske på minst två avstånd, t. ex.
15 och 40 meter, samt över hela banans
bredd, så att varje skytt kan se någon
vimpel i sitt diopterhål. En stor fördel
är, om en kamrat läser vinden, men detta
bör tränas, då det annars lätt gör
skytten nervös.

Försök att minska vindavdriften genom
ökning av ammunitionens
utgångshastighet äro dömda att misslyckas. Vid en
hastighet av c:a 330 m/sek. (= ljudets
hastighet) råder nämligen det paradoxala
förhållandet, att vindkänsligheten ökas,
då hastigheten ökas. Därför är den tyska
ammunitionen på korta avstånd
känsligare än den amerikanska.

975 979

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/4/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free