- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
981-982

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortdistansskytte, av redaktör K. A. Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORTDISTANSSKYTTE

Träning.

Grundläggande är, liksom för allt
skytte, en någorlunda lämplig
kroppsbyggnad, god kondition och tillräckligt
intresse för att ej ge upp, innan resultaten
börja komma. Den direkta träningen får
man helt enkelt genom att skjuta, vilket
man kan kosta på sig, då ammunitionen
är relativt billig. Forcerade
träningsperioder böra dock undvikas, till dess man
nått en viss standard och skjutit ett
antal tävlingar. Nybörjarens mål under
första året bör endast vara att upptäcka
sina fel och rätta dem. En tränad skytt,
som börjar med kortdistansskytte, bör
däremot på en gång sätta målet högt.

Även nybörjare kunna med fördel
redan från början skjuta med dioptersikte.
Däremot böra de under första tiden
undvika alltför tunga vapen samt sådana
tekniska detaljer på vapnen, som äro
mer till besvär. Det danska
standardgeväret är lämpligt.

Betydelse.

Kortdistansskytte är, när det gäller
utbildning och träning, överlägset
skarpskjutningen på långdistans av följande
skäl: ammunitionen är billigare,
gevärspiporna slitas ej, arrangemangen äro
enklare, skytten övervinner lättare
skott-rädslan och lär sig, då han själv ser
kulhålet i kikaren, fortare ansvar för
skottet. Kortdistansskyttet har därför en
mycket stor betydelse för både
sport-skytte och militärt skytte.

Därjämte är emellertid
kortdistansskyttet en sportgren, som ställer lika
stora krav på skytten som
frigevärsskyt-tet. I världselitens uppgörelser ha
alltsedan 1929 kortdistanstävlingarna intagit
en alltmer uppmärksammad plats, delvis
på bekostnad av frigevärsskyttet.
Kortdistansskyttet har alltså något att ge både
nybörjaren och mästaren. En nackdel
med kortdistansskyttet är, att det i vissa
länder utträngt eller hindrat
långdistans-skytte och fältskytte. I Sverige med dess
glesa bebyggelse och utmärkta
armégevär finns dock knappast någon risk härför.

Tävlingsstatistik.
Världsmästerskap.

Kortdistansskyttet upptogs vid VM 1929 i
form av individuellt mästerskap och
lagtävling i resp. liggande och stående. Ar 1930
upptogs även knästående, och 1937 tillkom
individuellt mästerskap för sammanlagt resultat.

1929 i Stockholm (10 nationer).
Ligg.: 1) Finland, 1931 p„ 2) Sverige, 1925,

3) USA, 1914, 4) Danmark, 1914. In di v.: 1)
K. A. Larsson, Sv, 390. — St.: 1) Schweiz,
1821, 2) Danmark, 1 807, 3) Finland, 1798, 4)
Norge, 1798, 6) Sverige, 1 785. In di v.: 1) O.
Ericsson, Sv, 374.

1930 i Antwerpen (7 nationer).
Ligg.: 1) Danmark, 1 926 p., 2) Finland,

1924, 3) USA, 1 900. In di v.: 1) S. O.
Lindgren, Fi, 392, 2) K. Leskinen, Fi, 392. —
Knä st.: 1) USA, 1877, 2) Finland, 1 863, 3)
Danmark, 1843. Indi v.: 1) E. Swanson, USA,
382. — S t.: 1) USA, 1804, 2) Belgien, 1 794, 3)
Danmark, 1 770. Indi v.: 1) P. J. Petersen,
Da, 368, 2) E. Kubstrup, Da, 368, 3) H.
Ren-shaw, USA, 368.

1931 i Lemberg (9 nationer).
Ligg.: 1) Sverige, 1 959 p., 2) Norge, 1948,
3) Finland, 1938. Indi v.: 1) B. Rönnmark,
Sv, 395, 2) L. Genot, Fr, 395, 3) K. A. Larsson,
Sv, 394. — K n ä s t.: 1) Finland, 1 909, 2)
Norge, 1886, 3) Sverige, 1852. Indi v.: 1) K.
Leskinen, Fi, 387, 2) B. Rönnmark, Sv, 387. —
St.: 1) Finland, 1781, 2) Danmark, 1763, 3)
Sverige, 1751. In di v.: 1) M. Amundsen, No,
374, 2) E. Oksa, Fi, 371, 4) T. Eriksson, Sv, 364.

1933 i Granada (5 nationer).
Ligg.: 1) Sverige, 1935 p., 2) Finland, 1921,
3) England, 1 919. I n d i v.: 1) H. S. Longhurst,
Eng, 396, 2) B. Rönnmark, Sv, 395. — K n ä s t.:
1) Finland, 1827, 2) Sverige, 1800. In di v.: 1)
O. Rantala, Fi, 372, 5) B. Rönnmark, Sv, 369.
— St.: 1) Finland, 1 749, 2) Frankrike, 1717,
3) Sverige, 1 674. Indi v.: 1) C. de Lisle, Fr,
362, 4) T. Eriksson, Sv, 356.

1935 i Rom (10 nationer).
Ligg.: 1) Estland, 1964 p., 2) Sverige, 1960,
3) Frankrike, 1954. Indi v.: 1) R. Durand, Fr,
398, 2) J. Vilberg, Est, 397, 3) J. Mazoyer, Fr,
396, 6) K. A. Larsson, Sv, 394. — Knä st.: 1)
Estland, 1897, 2) Frankrike, 1896, 3) Sverige,
1893. Indi v.: 1) G. Lokotar, Est, 389, 2) E.
Rull, Est, 386, 5) B. Rönnmark, Sv, 384. — S t.:

1) Finland, 1813, 2) Frankrike, 1808, 3)
Sverige, 1804. Indi v.: 1) K. Leskinen, Fi, 375,

2) W. Rögeberg, No, 374, 3) O. Ericsson, Sv,
och M. Amundsen, No, 370.

1937 i Helsingfors (14 nationer).
Ligg.: 1) USA, 1957 p„ 2) Finland, 1 956,

3) Estland, 1951, 4) Sverige, 1942. In di v.:
1) A. Ra vila, Fi, 396, 2) D. Carlson, USA, 396,

4) B. Rönnmark. Sv, 394, 6) Mrs C. Woodring,
USA, 393. — Knä st.: 1) Estland, 1897, 2)

975 981

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free