- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
993-994

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kramp, av leg. läkaren Theodor Julén - Kranbalksvis - Kravattgrepp →Brottning, sp. 1142 - Kravellbyggd - Kreigsman, Anders Wilhelm - Krempel, Erich - Kreussler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KREUSSLER

Även klonisk kramp kan förekomma
efter starka kroppsliga ansträngningar
och ger sig då vanligen tillkänna genom
ofrivilliga darrningar. Krampen hos
simmare har, om den uppträder i enskilda
muskelgrupper, samma orsak som hos
löpare och är av tonisk karaktär.

Att en allmän s. k. kramp skulle vara
en vanlig orsak till drunkningsdöd,
vilket man tidigare trott, är ej med
verkligheten överensstämmande. Den
utbredda simkrampen har med all säkerhet
andra orsaker än
muskelöveransträngning. Vid simkramp rör det sig om
cirkulationsrubbningar, beroende på
vattnets temperatur, sinnesrörelser o. a., som
kunna utlösa en s. k. kärlchock. Härvid
utvidgas kapillärerna, särskilt i de inre
organen, musklerna erhålla ej
tillräckligt med blod, blodtrycket sjunker, och
hjärtat kan plötsligt sluta sitt arbete.

Kranbalksvis (eng. over the cat-head,
ty. kranbalkweise), sjö t., är riktningen
mitt emellan rätt förut och tvärs eller 45°
på bogen.

Uttrycket har kommit från den på denna
plats på äldre fartyg befintliga kranbalken,
ett från bogen snett utskjutande, kraftigt
timmer, vilket vid ankarets fällning och
uppläggning håller detta från sidan. W.

Kravattgrepp -^Brottning, sp. 1142.

Kravellbyggd (eng. carvel-built, ty.
kar-welgebaut), sjöt., kallas en båt, där
bordläggningen är så anordnad, att en jämn
ytteryta bildas. Jfr Klinkbyggd. W.

Kreigsman, Anders Wilhelm,
idrottsinstruktör (f. 1886 25/i0), Malmö,
är en av världens mest kända
instruktörer och banläggare.

Kreigsman (som
tidigare stavat sitt namn
Krigsman) började
idka idrott i Avesta,
tillhörde därefter
Stockholms SK och senare
Fredrikshofs IF och
blev, trots skada, vid
OS 1912 i spjutkastning
14. på bästa hand och
13. sammanlagt. Han
har även tävlat i
lång-distanslöpning.

»Krigarn», som 1910—16 genomgick
Hjertbergs samtliga tränar kurser, tjänst-

993

gjorde först som biträdande instruktör i
Sverige, var 1917—19 instruktör i
Danmark, 19—26 i Norge och 27—28 i Holland.
År 1928 engagerades han i Sverige och
tjänstgjorde huvudsakligen i Skåne till
1941, då han anställdes av Svenska
Gångförbundet. Kreigsman har överallt, där
han verkat, visat en ovanlig blick för sina
elevers idrottsliga möjligheter samt är
mycket fordrande i fråga om träningsflit.

Kreigsman har sedan 1911 anlagt många
löpar-och tennisbanor och är speciellt känd för sin
omläggning av banorna i Amsterdams
olympiastadion 1928, en omläggning, som verkställdes
på 14 dagar omedelbart före spelen. Han anlade
1937 banorna på stadion i Tell Aviv, Palestina,
och 1939 på White City Stadium i London.

Han har även tidtals ägnat sig åt uppfödning
och dressyr av hundar. — Han har utg. »Kast»
(1918). S. L.

Krempel, Erich, tysk pistolskytt (f.
1912), tjänsteman i Suhl, har sedan 1936
varit svensken T. Ullmans svåraste
konkurrent.

Sedan Krempels farbroder Fritz Krempel vid
VM 1935 varit nära att slå Ullman, började den
unge Krempel på allvar träna pistol och nådde
snabbt elitklassen. Vid OS 1936 överträffade
han sig själv, sköt 544 p. men besegrades av
Ullman. Vid VM 1939 vann han efter hård strid,
som avgjordes i tavelkontrollen. Vid
trelandskampen i Berlin 1940 räddade Krempel med
någon tur andra platsen efter Ullman. K. A. L.

Kreussler [krå^slar] är en tysk
fäkt-mästarfamilj, som haft ett ofantligt
inflytande på fäktningen ej endast i Tyskland
utan långt utanför detta lands gränser.

Stamfadern, Wilhelm (f. 1597), medlem
av Marxbröderna (->-Fäktning, sp. 511),
anställdes 1623 som fäktmästare vid universitetet
i Jena och undervisade där i femtio år till sin
död 1673. Han hade tolv söner, av vilka fyra
blevo fäktmästare, alla vid tyska universitet,
den äldste, Gottfried, i Jena från 1673 till
sin död 1692. Dennes son, Johann
Wilhelm (1664—1722), och sonson, Heinrich
Wilhelm (1690—1752), anses ha varit
Tysklands mest berömda fäktmästare. Till 1783 gick
fäktmästarbefattningen i Jena i arv från far
till son, och sammanlagt verkade icke mindre
än ett 50-tal medlemmar av släkten som
fäktmästare vid olika tyska universitet. Den siste
medlemmen av släkten dog som fäktmästare
i Leipzig 1819.

Litt.: P. Roux, »Die Fechtmeisterfamilien
Kreussler und Roux» (1911), C.
Seemann-Kahne, »Die Kreussler in Jena» (1912), samt
A. W. L. Roux, »Die Kreusslersche
Stossfecht-schule» (1849). N.H-n.

994

32—NFS. IV

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free