Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreuzer, Oscar - Kreüger, Kurt - Kristianiasväng →Utförsåkning på skidor - Kristianstad - Kristianstads läns Skytteförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KREUZER
. Kreuzer [kräftsår], Oscar, tysk
tennisspelare (f. 1886), tillhörde från 1906
till slutet av 1920-talet den tyska eliten
och bildade tills. m. O. Proitzheim ett
utmärkt dubbelpar, som vann EM på hard
courts 1912.
Kreuzer vann slutna tyska mästerskapet i
singel 1906, öppna tyska mästerskapet utomhus
i singel och dubbel (med L. Salm) 1920, tyska
inomhusmästerskapet i singel 1913 och i dubbel
1928 (med D. Prenn). Kreuzer spelade två
gånger i Sverige: 1912, då han vann
bronsmedalj i singel på utebana vid OS, och 1922.
Han har skrivit »Das Buch vom Tennis» (1926).
Kreüger, Kurt, boxare (f. 1913 "/12),
montör, Stockholm, är en av den svenska
boxningens skickligaste tekniker.
Kreüger, som tillhörde Djurgårdens IF 1927—
30 och sedan sistn. år representerar IF Linnea,
vann SM i fjädervikt 1938, 39 och 41 samt har
t. o. m. nov. 1941 boxats i landslaget 18 gånger
och därvid hemfört 13 segrar. Han boxas i en
mycket effektiv »south paw»-stil, d. v. s. med
höger arm före, och har som specialslag en
ytterst snabb och hård vänsterhook, som givit
honom många k. o.-segrar.
Brodern Stig (f. 1919 V»),
maskinarbetare, IF Linnea, vann SM i flugvikt 1939 och
40, var 1941 tvåa i bantamvikt och har 8 gånger
boxats i landslaget. Även han boxas i »south
paw»-stil. P. B.
Kristianiasväng -^-Utförsåkning på
skidor.
Kristianstad (21190 inv. 1941) är en
av Sveriges äldsta idrottsstäder och
centrum för idrotten i n. ö. Skåne.
Äldst av stadens idrottssammanslutningar är
det 1831 stiftade Kristianstads Skyttegille (mer
än 1 000 aktiva skyttar 1941), som var Sveriges
första egentliga skytteförening och kort efter
stiftandet anlade den s. k. Gamla Skjutbanan s.
om staden. Även ridsporten har gamla anor,
och stadens avdelning av Skånska
Fältrittklub-ben (st. 1890) anordnade 1890—1926
kapplöpningar på Näsby fält och senare vid Rinkaby.
Ar 1888 stiftades den ännu existerande
Kristianstads Roddklubb (50 medl.) och 1894
Christianstads Segelsällskap (c:a 400 medl.), som har
klubbhus och båthamn vid Åhus, dit även
sällskapets seglingar äro förlagda.
Omkring sekelskiftet började fri idrott och
fotboll bedrivas. IFK Kristianstad (st. 1899, 163
medl.) är stadens ledande förening och har
utom fri idrott främst fotboll och handboll på
sitt program. I fotboll spelar klubben sedan
1940 (för 3. gången, tidigare 1929—32 och 35—
38) i div. II, i handboll sedan 1939 i div. I.
I sistnämnda gren vann klubben SM 1941 och
segrade s. å. i cupturneringen i
utomhushand-boll. Bland andra klubbar märkas K. F. U. M:s
Gymnastik- och Idrottsavdelning (st. 1910, 79
medl.) samt specialföreningar för tennis, golf,
simning, brottning, boxning, segelflygning och
motorsport. Gymnastikkretsen (st. 1915) har c:a
700 aktiva medlemmar.
Stadens äldsta, primitiva idrottsplats var
Gamla Skjutbanan, där bl. a.
IFK-mästerska-pen arrangerades 1907. En modern idrottsplats
invigdes 1917. Invid denna ligger tennishallen
med utebanor. Staden har dessutom några
smärre idrottsplatser. Norra Skånska
Infanteri-regnet har egen idrottsplats med friluftsbad
och 25 m bassäng. Ett modernt, kombinerat
idrottshus och varmbad planeras.
Bland stadens idrottsmän märkas ryttarna
H. Mörner, F. Hallenborg och H. Hansson,
friidrottsmännen C. Hammarlund, H. E. Nilsson,
C. Palmstierna samt G. och H. Andersson. S. M-g.
Kristianstads läns Skytteförbund
bildades i Eslöv 9 aug. 1903 efter uppdelning
av Skånes Skytteförbund (st. 16 sept.
1893) i två förbund, Kristianstads läns och
->Malmöhus läns Skytteförbund.
Förbundet omfattade 1914 74 föreningar med
8 460 medl. och vid 1940 års slut 81 föreningar
med 12 459 medl.
Förbundet anordnade 1925 i Kristianstad en
partiell riksskyttetävling för södra och västra
Sverige med 855 deltagare.
Ordf. i förbundet ha varit: J. Kleberg 1903—10,
G. W. v. Heideman 1911—15, K. O. Toll 1916—
20, K. A. Genberg 1921—23, Joh. Nilsson 1924—
39, A. E. Rodhe sedan 1940.
Ordf. i förbundsstyrelsen ha varit: J. A.
Sädbom 1903—04, H. Lorenzen 1904—33, F. S.
Bruzelius sedan 1934.
Förbundsmästare i
skolskjut-ning (sedan 1907): 1907 R. Thiman,
Kristianstad; 1908 E. O. Hallbäck, Asbo-Fagerhult; 1909
F. Svensson, Osby; 1910 R. Rosell, Vinslöf; 1911
R. Rosell, Vinslöf; 1912 A. B. Holmgren,
Kristianstad; 1913 A. B. Holmgren, Kristianstad;
1914 S. Nilsson, Hässleholm; 1915 E. Fågelberg,
Färlöf; 1916 O. H. Siöström, Kristianstad; 1917
P. Mårtensson, Viby; 1918 E. Widén, Vinslöf;
1919 R. Thiman, Kristianstad; 1920 J. Johansson,
Munka-Ljungby; 1921 J. R. Slettengren,
Kristianstad; 1922 E. Widén, Vinslöf; 1923 A.
Nyström, Kristianstad; 1924 R. Thiman,
Kristianstad; 1925 T. Lundin, Kristianstad; 1926 S.
Persson, Kristianstad; 1927 A. Strömberg,
Eskilstuna; 1928 H. Persson, Rögle; 1929 P.
Mårtensson, Viby; 1930 N. O. Persson, Malmö; 1931 N.
Romander, Ljungbyhed; 1932 E. C:son Ulff,
Kristianstad; 1933 A. Strömberg, Eskilstuna;
1934 A. Andersson, Lövestad; 1935 N. O.
Persson, Malmö; 1936 N. O. Persson, Malmö; 1937
H. Rundström, Munka-Ljungby; 1938 E. Nilsson,
örkelljunga; 1939 N. Romander, Ljungbyhed;
1940 V. Olsson, Andrarum; 1941 Nils Holm, Osby.
Förbundsmästare i
fältskjutning (inst. 1916): 1916 J. R. Slettengren, Kris-
995
996
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
