- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1011-1012

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroon, Knut W. - Kroppsbyggnad, av med. dr Otto Jervell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KROPPSBYGGNAD

get har han spelat 34 gånger 1925
—34. Kroon är en av de mest
effektiva vänsteryttrar Sverige haft. Han
förenar perfekt bollbehandling med stor
skjutförmåga och är därtill en farlig
genombrottsman. Han har säker blick för
spelets taktik, god centringsförmåga och
snabb uppfattning. Hans eleganta spel är
byggt mera på kall beräkning än på
snabbhet och styrka. C.L.

KROPPSBYGGNAD.

Av med. dr Otto Jervell.

Man har sökt indela människorna i
grupper efter deras kroppsbyggnad.
Många forskare ha gått vidare och
funnit, att en viss kroppsbyggnad
predispo-nerar för vissa sjukdomar. Denna tanke
är f. ö. mycket gammal. Redan den
grekiske läkaren Hippokrates (460—377
f. Kr.) ansåg, att späda individer hade
anlag för tärande sjukdomar och att
blodfulla och tjocka individer ofta
drabbades av slaganfall.

Den numera mest kända och använda
indelningen är den av tysken
Kretschmer gjorda. Han uppställer tre
huvudtyper: 1) den slanka, smärta typen,
2) medeltypen eller den atletiska, 3) den
tjocka eller satta typen.

abc

Tre huvudtyper av kroppsbyggnad, a Den
slanka, smärta typen, b den atletiska typen,
c den tjoeka eller satta typen. — Efter C. Schietz.

1009

Denna indelning grundar sig väsentligen på
skelettets byggnad men säger just ingenting
om muskulaturen och underhudsfettet, vilka
även sätta sin prägel på utseendet. Emellertid
visar det sig, att den slanka, smärta typen har
föga benägenhet för fetma, medan den tredje
typen mycket ofta har rikligt underhudsfett.
Vad muskulaturen beträffar ha slanka, smärta
individer icke sällan slanka muskler.

Vid typbedömning tages hänsyn icke blott till
vikt och höjd utan även till bröstvidd,
lemmarnas längd i förhållande till kroppshöjden,
vidare till skallens form, muskulatur, hud,
hårbeklädnad, ansiktsform o. s. v.

Den slanka, smärta typen.

Den slanka, s. k. leptosoma typen är i
regel högvuxen med cylindriskt byggd
kropp, smal bröstkorg, snett ställda
revben och smala skuldror. Musklerna äro
slanka och underhudsvävnaden i regel
sparsam.

Tysken Kretschmer kallar denna typ
astenisk, d. v. s. kraftlös, en mindre
lyckad benämning, då många av dess
individer äro mycket uthålliga.

Ofta påträffas dock bland dem individer, som
klaga över hjärtklappning vid ansträngningar.
Detta sammanhänger möjligen med ett mindre
funktionsdugligt hjärta. På röntgenbilden är
hjärtat ofta litet (s. k. dropphjärta eller
pendelhjärta), vilket troligen beror på att
mellangärdet ligger lågt, varför hjärtat icke vilar på
mellangärdet utan liksom hänger i de stora
kärlen. Hos dessa individer, som samtidigt ofta
äro späda, med platt bröst, kan beteckningen
astenisk vara träffande. Individer med
nedsänkta inre organ ha ej sällan vissa
matsmältningsbesvär, dock huvudsakligen av
funktionell natur. Ortostatisk albuminuri (äggvita i
urinen i stående ställning, ej i liggande,
-^-Kroppsövningar, sp. 1035) är vanlig hos späda
individer under uppväxtåldern.

Kretschmer har i »Körperbau und
Charakter» (»Kroppsbyggnaden och karaktären», 2.
svenska uppl. 1932) studerat
karaktärsegen-domligheter hos individer av olika kroppstyper.
De slanka, smärta människorna äro, framhåller
han, ofta egocentriska, med benägenhet för
självkritik, ej sällan idealister och fanatiker.
De hålla styvt på den ståndpunkt de en gång
intagit och gå ogärna med på en kompromiss
(»antingen-eller-människor»). Ofta äro de
teoretiker med känsla för formaliteter. De
tilltalas av systematiskt-teoretiska vetenskaper
såsom juridik, matematik och logik.

Den atletiska typen.

Den atletiska typen har breda
skuldror, smala höfter och väl utvecklad
muskulatur. Lemmarna äro relativt korta.

1004

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free