- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1013-1014

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppsbyggnad, av med. dr Otto Jervell - Kroppsövningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KROPPSÖVNINGAR

Fallandesjuka anses särskilt drabba
personer av medeltypen.

Den satta typen.

Den satta eller pykniska typen (av grek.
pyknos, tät) karakteriseras av frisk
ansiktsfärg, kort hals, bred bröstkorg och
horisontellt ställda revben. Lemmarna
äro korta. Individer av denna typ äro ofta
välnärda. Musklerna äro ej sällan lösa.
Pyknikerna ha anlag för hjärt- och
njursjukdomar, högt blodtryck, sockersjuka
och andra ämnesomsättningssjukdomar.

Enligt Kretschmer är denna typs styrka det
starkt utpräglat mänskliga momentet, den
praktiska anpassningsförmågan efter livets många
krav. Det är människor, som ha förmåga att
samla erfarenheter och praktiskt utnyttja
dessa. De ha sinne för livets realiteter, äro ofta
utpräglade »både-och-människor». De rygga
ej tillbaka för en kompromiss och föredraga
kanske denna framför en klar och tydlig
ståndpunkt. De äro utåtriktade, ha samkänsla
gentemot andra människor, tycka om att vara
tillsammans med andra, äro gemytliga och
språksamma.

Kroppsbyggnad och idrott.

Om man undersöker världens bästa
idrottsmän, t. ex. deltagarna i OS,
finner man alla de ovan nämnda typerna
representerade. I stort sett tillhöra
representanterna för varje särskild
idrottsgren samma grupp. Detta beror dels på
att kroppsbyggnaden särskilt är ägnad
för den speciella idrottsgrenen, dels på
att dessa grenar utveckla kroppen på

ett särskilt sätt. Så t. ex. tillhöra
brottare den atletiska eller satta typen,
emedan en sådan kroppsbyggnad är särskilt
lämpad för brottning. Men härtill
kommer att brottning framkallar en mycket
kraftig muskulatur, som ytterligare
sätter sin prägel på mannen. Individer med
slank, smärt kroppsbyggnad visa mycket
ofta goda anlag för medeldistanslöpning.

Det må här även framhållas, att
kroppsproportionerna, d. v. s.
förhållandet mellan benens, armarnas och
kroppens längd, äro av en viss betydelse.
Relationstalen bestämmas genom att
kroppshöjden sättes = 100, och därefter
beräknas lemmarnas längd i förhållande till
kroppens. Genom sådana s. k.
antropometriska mätningar har man kunnat tro
sig avgöra om en person kan beräknas
uppnå goda idrottsresultat i en bestämd
gren eller med andra ord förutsäga vilken
idrott mannen är lämpad för.
Idrottsgrenarna böra naturligtvis väljas efter
individens kroppsbyggnad i avsikt att
söka främja en harmonisk
kroppsutveckling. Kroppsbyggnaden är dock på intet
sätt avgörande för prestationsförmågan.
De inre organens funktion,
ämnesomsättningen och de psykiska egenskaperna ha
oftast minst lika stor betydelse.

Litteraturanvisning: A. Arnold, »Konstitution
und ihr Einfluss auf die Leistung» (i W. Knoll
och A. Arnold, »Normale und pathologische
Physiologie der Leibesübungen», 1933).

KROPPSÖVNINGAR.

Kroppsövningar (ty. Leibesübungen)
är den sammanfattande beteckningen för
alla former av kroppslig verksamhet, som
ej äro att hänföra till praktiskt arbete och
som medvetet eller omedvetet syfta till
att stärka kroppen. Till kroppsövningar
räknas gymnastik, d. v. s.
systematiskt ordnade och efter den mänskliga
organismens behov avpassade
kroppsrörelser, sport, i den mån denna
innebär en kroppslig ansträngning eller ett
större eller mindre mått av
kroppsbehärskning, som väsentligen inverkar på

resultatet, samt olika former av
friluftsliv. Även vissa former av lek
kunna räknas som kroppsövningar.

Särskilt i fråga om sporten äro gränserna för
vad som kan räknas som kroppsövning rätt
svåra att draga. Vissa moderna sportgrenar, t. ex.
galopp- och travsport, motor- och flygsport,
skytte, innebära visserligen ofta en betydande
kroppslig ansträngning men kunna trots detta
knappast inrangeras under beteckningen
kroppsövningar. Vid dessa sportgrenar spelar
nämligen den kroppsliga färdigheten en
jämförelsevis underordnad roll, och ej heller
finnes, medvetet eller omedvetet, syftet att stärka
kroppen. ......

1013

1014

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free