- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1019-1020

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppsövningar - Historik, av med. doktor Otto Jervell och major Nils E. Hellsten - Kroppsövningarnas inverkan i fysiskt hänseende, av Otto Jervell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KROPPSÖVNINGAR

som i sin titel använde beteckningen
kroppsövningar, G. U. A. Vieths
»En-zyklopädie der Leibesübungen».

I den medicinska litteraturen började
man också alltmer diskutera gymnastik
och kroppsövningar. Den tyske professorn
F. Hoffman gav i en avhandling, »De
mo-tio corporis optima medicina» (1701), en
översikt av muskelarbetets inverkan på
blodomlopp, matsmältning och
avsöndring och nämnde bl. a., att det hos
kroppsligt tränade individer finns färre
sjukdomstecken än hos otränade. År 1780
offentliggjorde läkaren C. J. Tissot i
Paris ett verk om medicinsk och kirurgisk
gymnastik, där han bl. a. försöker
förförklara nyttan av olika rörelser vid
behandlingen av sjukdomar. S.-A. Tissot
påpekade (Zürich 1786) betydelsen för
hälsan av dagliga kroppsövningar.

1800-talet karakteriseras utom av
gymnastikens ständiga frammarsch framför
allt av den moderna sporten, som med

utgångspunkt i England oemotståndligt
utbrett sig över hela världen.

Den snabba utveckling idrotten
genomgår i våra dagar har dock sina
skuggsidor. Det kan ej förnekas, att sporten
ofta urartar till rekordjakt. Den skarpa
konkurrensen innebär också fara för
överansträngning. Emellertid fordrar
deltagandet i de stora tävlingarna en väl
genomförd träning, varigenom faran för
varaktigt men av krävande idrott
minskas. Idrottsmännen ha förvärvat
kunskap om hur träningen skall och bör
läggas. Detta beror i ej ringa
utsträckning på att intresset för den medicinska
och fysiologiska sidan av sporten har
ökats. Under den senaste
människoåldern ha framstående vetenskapsmän
företagit en rad omfattande
undersökningar, som gett oss en djupare förståelse
för kroppsövningarnas inverkan på
människokroppen. Ännu återstå dock många
problem att lösa. O.J-ll;N.H-n.

KROPPSÖVNINGARNAS INVERKAN I FYSISKT HÄNSEENDE.

Verkan på skelettet.

Musklerna äro kroppens aktiva
rörelseorgan, skelettets ben de passiva. Jfr art.
Anatomi. De talrika rörelser vi utföra
ske genom musklernas inverkan på
benen. Dessa påverkas till sin struktur och
tillväxt också i någon mån av
muskelarbetet. Tillväxten i längd av skelettets
långa ben sker från lederna. Ett stycke
från lederna finns ett brosklager, som
genom avlagring av kalksalter bildar ny
benmassa, så länge tillväxt äger rum.
Denna nybildning främjes av rörelse i
lederna. Genom lemmarnas rörelse ökas
blodcirkulationen, och de benbildande
lagren tillföras härvid mera
näringsämnen och salter. Det mekaniska trycket
mot ledändarna spelar troligen också en
roll som tillväxtirritament (stimulerande
tillväxten).

På benbildningen inverka
kroppsövningar givetvis blott under
uppväxtåldern. Speciella kroppsövningar i syfte
att främja benbildningen äro dock
överflödiga. De dagliga rörelserna under
barnens lek och gång äro tillräckliga.

1015

Det torde vara en öppen fråga om benens
tjocklek påverkas av muskelarbetet. Däremot
anser man bevisat, att muskelarbete inverkar
gynnsamt på benens struktur och fasthet. Ofta
upprepade och starka muskelsträckningar
åstadkomma, att musklernas fästpunkter på benen
bli starkare utvecklade och mera framträdande.
Den benbyggnadens styrka, som man menat sig
finna hos män, som bedrivit mycken idrott,
beror icke blott på en förtjockning av benhinnan
utan även på en förstärkning av benens
struktur och den anordning av de s. k. benlamellerna,
som stöder benhinnan. Benlamellernas
gallerverk ger våra ben motståndskraft och styrka.

Sjukliga förändringar på skelettet genom
kroppsövningar.

Olämpüga kroppsövningar och
felställningar under uppväxtåldern kunna
inverka skadligt på bensystemet. En
ensidig ansträngning av en muskel kan
sålunda framkalla snedhet i ryggraden.

Hos pojkar i skolåldern ser man ej sällan
Schlatters sjukdom (se bild 1). Denna sitter i
skenbenet, strax nedanför knäet, där den
fyr-hövdade lårsenan har sitt fäste (-^-Anatomi,
pl. 2). Detta ställe blir ömt, och det synes
ofta bulna lätt. Gång och löpning framkalla
smärtor, så att pojkarna börja halta.
Gymnastik och idrott, särskilt fotboll, kunna hos
därför disponerade framkalla denna sjukdom.

1020

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free