Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppsövningar - Kroppsövningarnas inverkan i fysiskt hänseende, av Otto Jervell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KROPPSÖVNINGAR
Under de senaste åren har man lagt märke
till vissa kroniska ledsjukdomar hos
idrottsmän. Vid röntgenfotografering synas
förändringar i ben och ledbrosk,
vävnadsförändringar, som påminna om dem man finner vid
andra kroniska ledsjukdomar. Orsaken är
troligen de stötar, som uppstå, när benen under
idrottsutövning pressas mot varandra. Dessa
ledsjukdomar följas i regel dock ej av särskilt
utpräglade, märkbara symtom. Till detta slag
av förändringar hör bl. a. den s. k.
»tennisarmen». Denna kan vara en förtjockning i
arm-bågsleden, i benhinnan eller i en säck med
vätska, som ligger under musklerna.
Sjukdomen kan vara mycket smärtsam och kräver
behandling av läkare.
Verkan på musklerna.
Om man låter en muskelgrupp
dagligen utföra ett bestämt arbete, stiger
arbetsprestationen så småningom. Utom på
ett effektivare arbete av nerverna, s. k.
->-innervation, beror detta på att det
bildas nya muskelceller, d. v. s. musklerna
utvecklas (muskelhypertrofi). Å andra
sidan bli muskler, som ej användas,
tunna och kraftlösa (muskelatrofi). Muskler,
som ständigt brukas, icke blott tilltaga i
storlek utan bli samtidigt fastare att
känna på. Alla kroppsövningar ha ej
samma verkan på muskulaturens
utveckling.
Tyngdlyftning, hävningar på armarna och
andra övningar, där musklerna arbeta under
stort motstånd, medföra en förtjockning av
musklerna i en helt annan grad än idrotter,
som fordra snabbhet. Kraftigt utvecklade,
atletiska muskler äga stor kraft men sakna ofta
den snabbhet i rörelsen, som de smärta
musklerna ha. Mycket ofta mista de tjocka
musklerna en del av sin elasticitet och bli under
vila t. o. m. något förkortade (»vriden
muskulatur»).
Kroppsövningar, vid vilka musklerna arbeta
under ringa motstånd men där det kräves
uthållighet och snabbhet, utveckla smärta
muskler (t. ex. fäktning, löpning). De flesta ha
säkert iakttagit, att många framstående löpare ha
förbluffande smärta muskler. Dessa ha icke
samma absoluta kraft som de tjocka
musklerna men äro i många idrottsgrenar mera
ändamålsenliga. Musklernas tjocklek behöver
på det hela taget icke vara något mått på deras
effektivitet och uthållighet, måhända med
undantag av att vid speciell kraftsport tjocka
muskler kunna prestera största kraft. Vid kast
äro korta, vridna muskler mindre effektiva.
Ju längre muskeln är, desto längre stycke får
den tillfälle att verka, vilket är betydelse-
Bild 1. Schlatters sjukdom. Pilarna utvisa de
sjukliga förändringarna på skenbenet. — Efter
O. Jervell, »Muskelarbeidets fysiologi».
fullt t. ex. vid kast. Skall man kasta ett spjut,
tänjer man ju armens muskler genom att
sträcka armen och skuldran bakåt.
Ur skönhetssynpunkt gäller det ej blott att
öva kroppens alla muskler utan öva dem så,
att de bli väl utvecklade utan att bli tjocka
och vridna. Det må framhållas, att vissa
individer ha benägenhet att få sådana muskler
genom träning. Olika idrotter utveckla de skilda
muskelgrupperna på olika sätt (se särskilda
kapitel under de olika idrottsgrenarna).
Kroppsövningarna och andningen.
Kroppsövningar ställa stora krav på
lungventilationen (-^-Fysiologi, sp. 491).
Denna är under vila 6—8 liter i minuten
men kan under kroppsövningar ökas till
40—50 liter. Andningen måste då bli
djupare och hastigare. Vitalkapaciteten,
d. v. s. den sammanlagda mängd luft, som
en individ efter djupaste inandning
förmår pressa ut, ger uttryck för
bröstkorgens största rörelseomfång, emedan
lungorna passivt deltaga i bröstkorgens
rörelser. Normalt är vitalkapaciteten hos
vuxna män 3,5—4 liter, hos kvinnor 2,5
liter. Den varierar för olika individer.
Med åldern sjunker den något på grund
av att bröstkorgen blir mindre elastisk.
Bröstkorgens rörlighet hos kvinnor är
både absolut och relativt mindre än hos
män, vilket möjligtvis står i samband
med kvinnans svagare muskelkraft.
Genom kroppsövningar kan
vitalkapaciteten ökas, vilket alltså betyder, att
bröstkorgens rörlighet tilltar genom
övningen. Man finner därför hos
välträ-nade idrottsmän en vitalkapacitet, som
är betydligt större, än man skulle vänta
sig av deras längd och kroppsbyggnad,
ej sällan 6 liter hos aktiva idrottsmän.
1021
1015 1021
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
