- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1027-1028

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppsövningar - Kroppsövningarnas inverkan i fysiskt hänseende, av Otto Jervell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KROPPSÖVNINGAR

betstempot förändras också pulsen.
Räknar man pulsen efter övningens slut,
finner man, att den återgår snabbast under
de första sekunderna. Efter korta lopp
får pulsen inom få minuter åter normal
hastighet; efter långvariga löpningar tar
det däremot längre tid, innan
hjärtverksamheten återgår till det normala. Hos
otränade och rekonvalescenter är detta
mycket märkbart. Man har hos
skidlöpare funnit, att pulsen, såväl omedelbart
efter det de kommit i mål som 15—20
min. senare, är hastigare hos de
deltagare i tävlingen, som äro i dålig
kondition, än hos de vältränade.

En tränad individ har ofta lågt blodtryck.

Blodtrycket är under kroppsövningar
förhöjt men faller raskt till normalvärdet
efter avslutat muskelarbete. Efter
långvariga övningar sjunker blodtrycket ofta
under det normala. Detta beror dels
på hj ärttrötthet, dels och till väsentlig
del på en utvidgning av blodkärlen i
vävnaderna. Många vältränade individer
ha under vila påfallande lågt blodtryck.

Blodomloppet och muskelarbetet.

Under muskelarbete ställas krav ej
endast på hjärtat utan även på det perifera
(yttre) blodomloppet. Ådrornas
funktionseffektivitet är av stor betydelse för
en effektiv blodcirkulation och för
regleringen av blodtillförseln till de olika
organen. Som tidigare nämnts arbetar
hjärtat under kroppsövningar med en
större slagvolym. Detta fordrar, att
tillförseln av venöst blod till den högra
hj ärthalvan ökas. Ett sunt blodomlopp
reglerar blodströmmen så, att hjärtat
tillföres lika mycket blod som det förlorar
vid sin sammandragning. Det är
tvivelaktigt om hjärtat självt under
avslappningen i nämnvärd grad kan suga blodet
till sig. Av betydelse för blodströmmen
till hjärtat äro andningen och
muskelarbetet. Det negativa trycket i
brösthålan (-^-Fysiologi, sp. 490) ökas under
inandningen. Detta gör, att blodet suges
till hjärtat från venerna.

Försöker man med alldeles stängd stämbands-

springa andas ut efter en djup inandning, kan
trycket i brösthålan bli positivt, d. v. s. högre
än atmosfärtrycket.

Det är detta man ofrivilligt gör, när man
lyfter ett tungt föremål. De muskler, som äro
fästa vid bröstkorgen, få nämligen därigenom
bättre stöd. Det höga tryck, som härskar i
brösthålan under en sådan ansträngning,
verkar mindre gynnsamt på hjärtat och
blodomloppet. Blodet pressas från vänster hjärthalva
ut i de stora artärerna, men samtidigt hindras
blodet från venerna att strömma till hjärtat.
Detta kan man lätt se. Ansiktet blir blått, och
venerna på halsen och i tinningarna bli
uppsvällda. Sådana kraftansträngningar böra av
hänsyn till blodcirkulationen och hjärtat
undvikas under uppväxtåren och böra över huvud
taget aldrig räcka för länge.

Musklernas sammandragning bidrar i
hög grad till att föra blodet till hjärtat
(-^-Fysiologi, sp. 488). Särskilt verksam
är växlingen mellan sammandragning och
avslappning. En taktfast marsch verkar
sålunda främjande på blodcirkulationen,
blodet liksom pumpas till hjärtat. Samma
sak uppnår man genom rytmiskt utförda
gymnastiska övningar. Under statiskt
muskelarbete (d. v. s. då musklerna
befinna sig i ett ihållande spänningstillstånd,
alltså ej förkortas under arbetet) hämmas
däremot den venösa återströmningen av
blod till hjärtat.

De här nämnda faktorerna skulle vara
av mindre betydelse, om ej blodströmmen
reglerades genom förändring i
kapillärernas och venernas diameter, en reglering,
som sker dels genom nerverna, dels
genom kemisk inverkan
(ämnesomsättnings-produkter, syrebrist etc.).

Hjärtats storlek de första timmarna efter
idrottsliga ansträngningar.

Den snabba blodcirkulationen med
ökad slagvolym och hastigare puls samt
stegring av blodtrycket under
kroppsövningar ställer stora krav på hjärtat.
Därvid utvidgas hjärtat något för att
kunna öka slagvolymen och därmed
prestationsförmågan. Denna knappt
påvisbara utvidgning är fysiologiskt normal.
Ställas däremot alltför stora krav på
hjärtat, avtar muskelkraften. Hj
ärtkamrarna tömmas ej fullständigt under
sammandragningen och utvidga sig ytter -

1015

1028

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free