- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1049-1050

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppsövningar - Kroppsövningarnas betydelse, av Otto Jervell och Nils E. Hellsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KROPPSÖVNINGAR

betydelse. Vi kunna försöka komma
problemet närmare genom att studera den
fysiologiska verkan av en kroppsövning.
Som nämnts ökar varje kroppsarbete
energiomsättningen. Vi veta, att det
under muskelarbete ställes stora krav på
muskler, andningsorgan och blodomlopp.
Nu är det en biologisk regel, att organ,
som ständigt användas, öka sin
prestationsförmåga. En genomförd träning icke
blott ökar muskelkraften utan stärker
även hjärtat och förbättrar andningen.
Icke minst betydelsefullt är att hjärtats
reservkraft ökar. Den mänskliga
organismen är alltså annorlunda inrättad än
en maskin, vars maximiprestation ej kan
ökas genom användning.

När man vet, att kroppsövningar
befrämja blodcirkulationen till alla organ,
öka hjärtats kraft och förbättra
andningen, har man all anledning tro, att
daglig motion ökar icke bara individens
fysiska prestationsförmåga utan även hans
motståndskraft gentemot sjukdomar, även
om detta ej kan sägas vara bevisat.

Vidare skapa dagliga kroppsövningar
en känsla av välbefinnande. Nu kan man
invända, att det icke är lätt att avgöra
om det ökade välbefinnandet beror på
själva kroppsövningarna eller på vistelse
i frisk luft, större renlighet eller andra
med kroppsövningar förenade hygieniska
värden. Sannolikheten talar för att alla
här nämnda faktorer äro av betydelse.

Lämpligt avvägda kroppsövningar äro
säkerligen nyttigare än absolut
avhåll-samhet från sådana. Däremot kan det
knappast tänkas, att den våldsamma
ansträngningen i form av stark träning eller
tävling kan ha någon nyttig inverkan på
hälsotillståndet, även om man kan
antaga, att den under vissa betingelser icke
skulle vara skadlig. Sådan träning bör
därför endast bedrivas av fullt friska och
starka män, som äro i sina bästa år. En
idrottsman, som intensivt tränar för och
är uttagen till deltagande i VM-tävling
eller liknande i någon ansträngande
idrottsgren, t. ex. längdlöpning på skidor,
måste nämligen sköta sig på ett i alla
avseenden förståndigt sätt, om han skall gå

omärkt ifrån den uppgiften. I detta
sammanhang må nämnas att man gjort den
erfarenheten, att stjärnidrottsmän i
högsta form visat en ökad benägenhet för
infektioner (t. ex. lunginflammation).

Man kan beträffande träning ha
anledning fråga om det finns ett maximum och
ett minimum eller kanske något, som är
bäst eller lämpligast. Redan den store
grekiske läkaren Hippokrates (senare
hälften av 400-talet f. Kr.) säger härom
i en av sina skrifter: »Om det vore
möjligt att för varje enskild individ finna det
kvantum näring och motion, som varken
vore för mycket eller för litet, skulle man
ha ett tillfredsställande medel att
bibehålla hälsa.» Det gäller väl här som så
ofta annars, att i många fall den gyllene
medelvägen är den bästa.

Kroppsövningar ha emellertid icke
blott betydelse för människans hälsa utan
även såsom karaktärsdanande medel,
speciellt i fråga om viljelivet (se sp. 1037). De
skänka dessutom sina utövare ett nöje
och en förströelse, som det dagliga
arbetet ofta ej kan ge, och de bidraga
härigenom till det allmänna välbefinnandet,
vilket är av största vikt för arbetsförmågan.

Kroppsövningarna ha en social mission.

Sporten är för samhället av stor
betydelse, bl. a. som avledare för den s. k.
aggressionsdriften, d. v. s. den hos alla
människor djupt rotade driften att hävda
sig gentemot sin omgivning. Tusentals
människor få varje vecka i fredlig tävlan
på idrottsplatserna ett sunt utlopp för
sina inneboende kampinstinkter. Och
dessa idrottsstrider ske i regel under
lojala former och under iakttagande av
vad engelsmännen kalla »sportmanship»
och »fair play».

Ur social synpunkt ha sporten och
gymnastiken därjämte stor betydelse som
utjämnare av klasskillnaden. I tävlingen
betyda börd, samhällsställning, rikedom
och politisk åskådning intet, förmågan
allt. Där uppskattas ett gott resultat, vem
som än nått det, och personligheten
kommer fram på ett mer omedelbart sätt än
eljest, vilket allt bidrar till bättre för-

1015

1050

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free