- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1051-1052

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kroppsövningar - Kroppsövningarnas betydelse, av Otto Jervell och Nils E. Hellsten - Krylbo - Kryssa - Krysshult - Krysspejling - Kryssprick →Navigation - Krysstag →Brottning, sp. 1134 - Kråkjakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRYLBO

ståelse och uppskattning mellan individer,
klasser och folk.

Friluftsliv — den betydelsefullaste formen av
kroppsövningar.

Kroppsövningar i form av friluftsliv i
olika former kunna sägas vara vår tids
egen sunda reaktion mot en långt driven
kulturs skadliga verkningar. Längtan efter
ett primitivare liv driver människan ut
på vägar och stigar, till skogar och fjäll,
på sjöar och hav, bort från städernas
bekväma, upplinjerade, instängda liv ut till
enkelhet, umbäranden och strapatser. För
städernas folk uppenbarar friluftslivet en
annan värld, mättad med skönhetsvärden,
rikt omväxlande, en värld, som fordrar
men också givmilt ger. Det moderna
samhället kan ej undvara
kroppsövningar. O. J-ll; N. H-n.

Litteraturanvisningar.

Av den synnerligen rikhaltiga litteraturen om
kroppsövningar må främst nämnas två tyska
översiktsarbeten: J. Müller, »Die
Leibesüb-ungen» (5. uppl. 1928), och F. A. Schmidt,
»Un-ser Körper» (8. uppl., bearbetad av W.
Kohl-rausch, 1931). Av stort värde är vidare det av
W. Knoll och A. Arnold utgivna »Normale und
pathologische Physiologie der Leibesübungen»
(1933), vilket bl. a. innehåller en utförlig
förteckning över den moderna litteraturen i
ämnet. Värdet av denna litteraturförteckning
förhöjes av att den även upptar ett stort antal
i olika facktidskrifter publicerade artiklar.
Förteckningen kompletterar på ett utmärkt sätt
den av A. Arnold utgivna »Bibliographie des
seit 1911 erschienenen Schrifttums über
Sport-medizin und deren Grenzgebiete, mit
Berück-sichtigung des ausländischen Schrifttums» (1927,
med suppl. 1929, 34 och 36). Båda dessa
bibliografier äro synnerligen överskådligt ordnade.

Av den nordiska litteraturen må nämnas O.
Jervell, »Muskelarbeidets fysiologi» (1940).

Krylbo, köping i s. Dalarna (2 101 inv.
1941), är idrottscentrum i Folkare härad.

Krylbo IK, ortens första idrottsförening,
bildades 1904 och upplöstes 1907. Krylbo IF (st.
1908, 74 medl. 1941) är den nu ledande klubben
med skidåkning, fotboll och fri idrott på
programmet. Mest kända idrottsmän ha varit
me-deldistanslöparna J. Lundqvist (tidigare i IK
Göta, Stockholm) och Henry Eriksson samt
långdistanslöparen Gunnar Andersson (till 1938
i Rembo IK). SM i terräng anordnades 1932,
i maratonlöpning 1938.

En fotbollsplan anlades 1914 och
kompletterades 1923 med banor för fri idrott.

Två specialföreningar för simning och
gymnastik samt en skolidrottsförening finnas.
Tidigare fanns en skytteförening, som emellertid
upplöstes 1909. Är 1940 bildades Avesta-Krylbo
skg (250 medl.).

I de kringliggande samhällena finnas många
livaktiga idrottsklubbar, främst i ->Avesta.
Bland de övriga märkas speciellt Rembo IK (st.
1921, 200 medl.), som i avsaknad av idrottsplats
endast bedriver terräng-, landsvägs-,
orienterings- och skidlöpning. Bland föreningens många
goda löpare märkas G. Ljunggren, ovannämnde
G. Andersson samt P. M. Danielsson och L.
Mellström. Medlemmarna ha 1933—34 uppfört
Rembostugan, som med sin finska bastu varit
mönster för flera liknande anläggningar.

En sammanslutning av föreningarna inom
häradet, Folkare Idrottsring, arrangerar sedan
1923 mästerskapstävlingar i fri idrott och
skidlöpning samt sedan 1934 även i
orienterings-löpning. C. B-d.

Kryssa (eng. cruise, ty. kreuzen), sjöt.,
är att genom bidevindssegling växelvis

för olika halsar (-^-Babords halsar) taga
sig upp mot vinden.

Vid kryssen seglar man alltså i
sicksackkurser, först i en riktning, varpå man vänder
och tar in vinden på andra sidan. Sträckan
mellan två vändningar kallas slag. W.

Krysshult, sjöt., är ett större T-formigt
trä- eller järnstycke, som är fäst till däck
eller fartygssida för beläggning av grövre
ändar. W.

Krysspejling, sjöt, är ett sätt att
bestämma ett fartygs läge genom att med en
pejlinrättning ombord uttaga bäringen till
två eller flera föremål i land, då fartygets
läge är i bäringslinjernas
skärningspunkt. Jfr Bäring och Navigation. W.

Kryssprick -^-Navigation.

Krysstag -^-Brottning, sp. 1134.

Kråkjakt. Då kråkan är en svår
skadegörare på jaktbara fåglars ägg och
ungar samt på harungar, har kråkj akten
framför allt fått betydelse ur
jaktvårdssynpunkt. Kråkan förföljes därjämte av
alla jordbrukare på grund av den
skadegörelse hon åstadkommer på mogen säd
och bär.

I de nordiska länderna förekommer endast
den vanliga grå kråkan (Corvus cornix), vars
utbredningsområde i övrigt sträcker sig över
mellersta och östra Europa samt västra Asien.
I södra Europa förekommer en annan art av
samma storlek och levnadssätt, den svarta krå-

1051

1052

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/4/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free