- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1069-1070

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulstötning - Tävlingsregler, av S. Lindhagen - Kulstötning som kroppsövning, av leg. läkaren Th. Julén - Tävlings- och rekordstatistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KULSTÖTNING

TÄVLINGSREGLER.

Kulan skall vara rund, av järn eller mässing
med blykärna samt i seniortävlingar för män
väga minst 7,257 kg, vid tävlingar för damer
4 kg. Vid tävlingar för juniorer användes i
Sverige en kula på 5,5 kg. (I USA förekomma
seniortävlingar för män med kulor vägande
3,628, 5,442, 7,257, 10,885 och 12,700 kg.)

Kulan stötes från en vitmålad cirkel av
bandjärn eller stål, 5 cm bred, nedsänkt till markens
nivå. Marken inom cirkeln får ej vara av gräs
och skall ligga 2 cm under cirkelns plan. En
vitmålad stoppbräda av 1,2 m längd och 10 cm
höjd och bredd skall vara stadigt anbragt på
kastcirkeln, så placerad, att dess mittpunkt
befinner sig, där kastriktningens linje skär cirkeln.
Cirkelns diameter invändigt skall vara 2,135 m.

Kulan skall, för att stöten skall godkännas,
falla inom en på marken markerad 90° sektor,
vars vinkelspets ligger i kastcirkelns
medelpunkt.

Tävlande får beröra cirkelns insida men ej
dess översida eller marken utanför. Han måste
med full balans lämna cirkeln från dess bakre
halva. — Se vidare art. Kast, sp. 818. S. L.

KULSTÖTNING SOM
KROPPSÖVNING.

Koordinationen mellan de olika
rörelserna i ansatsens och stötens olika faser
samt rörelsernas jämna hastighetsökning
under kastets utförande ställa stora
fordringar på muskelarbetet vid
kulstötning. Under ansatsen medverka mest
ben- och bålmuskulatur, under det att
skulder- och armmuskulaturen träda i
verksamhet först under senare hälften
av kroppsvändningen och avsluta stöten
med snabb slutsträckning i armbågs-,
hand- och fingerleder. Kroppstyngden
vilar helt på höger ben (vid
högerhands-stöt) under ansatsen, tills vänster fot tagit
mark, och överföres genom sträckning av

höger ben samt vridning av bäckenet och
sträckning av kroppen på vänster ben för
att efter utstöten vid fotombytet ånyo
överföras till höger ben.

Början av ansatsen utföres av höger
bens sträckmuskler (vadmuskulaturen
samt musklerna på lårets fram- och
baksida, d. v. s. knä- och höftsträckama).
Samma sträckningsrörelse utföres i höger
ben i ansatsens andra fas och efterföljes
av kroppsresning och kroppsvändning,
som börja med bäckenets vridning åt
vänster kring sin längdaxel och avslutas
med höger axels framskjutande. Denna
kroppsvridning sker huvudsakligen med
den sneda och resningen med den raka
bukmuskulaturen. Successivt vrides
kroppen med början i ländkotpelaren och
vidare uppåt i kotpelarens ledförbindelser.
Armens framskjutande utföres av främre
delen av deltamuskeln och stora och lilla
bröstmuskeln. Slutsträckningen av armen
åstadkommes av sträckmuskulaturen på
över- och underarmens baksida.

Kulstötning ställer stora anspråk på
styrka och smidighet hos sina utövare.
För att uppnå goda resultat fordras
styrka, snabbhet, vristspänst samt framför
allt sinne för rörelsens rytmik. En reslig
växt är till fördel vid utstöten, men de
storväxta visa ofta svårighet att uppnå
tillräcklig hastighet, särskilt i sista
faserna av stöten. Kulstötningens svåra teknik
bör inövas redan under juniorstadiet med
lätt kula. Kulstötning för damer tillhör
de idrottsgrenar, som alltför starkt
påverka bäckenbottnens muskulatur och
därför ej ur medicinsk synpunkt kunna
rekommenderas. Th.J.

TÄVLINGS- OCH REKORDSTATISTIK.

Olympiska Spelen.

Kulstötning bästa hand är en av
standard-grenarna vid OS och har funnits på
programmet vid alla spel. Tävlan i sammanlagt
förekom blott 1912.

OS 1896 i Aten.

7 start, från 5 nationer: 1) R. Garrett, USA.
11,22 m; 2) P. Gouskos, Gr, 11,15; 3) G.
Papasi-deres, Gr, 10,36; 4) Robertson, USA, 9,95. — C.
Winckler, Da, oplacerad.

OS 1900 i Paris.

10 start, från 6 nationer: 1) R. Sheldon, USA,
14,10 m; 2) J. McCracken, USA, 12,85; 3) R.
Garrett, USA, 12,37; 4) R. Krettier, Ung, 12,05; 5) P.
Paraskevopoulos, Gr, 11,29; 6) G. Söderström.
Sv, 11,18. — C. Winckler, Da, 10,76, oplacerad.

OS 1904 i S:t Louis.

8 start, från 2 nationer: 1) R. Rose, USA, 14,81
m; 2) W. W. Coe, USA, 14,40; 3) L. E. J.
Feuerbach. USA. 13.37: 4> M. Sheridan, USA. 12,80. —

1069

34—1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free