Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumfeldt, Torsten - Kungaboll - Kungacupen →Kungens pokal - Kunges kanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGABOLL
och idrottsledare (f. 1886 Vi), ingenjör,
Stockholm, har vunnit pris vid två OS.
Han vann som målvakt i Sveriges vatten
-pololag bronsmedalj vid OS 1908 samt
silvermedalj vid OS 1912. Han vann vidare i S. K. K.
7 SM i vattenpolo 1908—23.
Kumfeldt var 1908—30 styrelseled. i S.K. K.
(sekr. 1917—19) och 1910—12 sekr. i Svenska
Simförbundet samt är sedan 1912 styrelseled.
(sedan 1916 kassör) i Svenska
Livräddnings-sällskapet. Han var en av stiftarna av
kommittén för skolungdomens hösttävlingar 1912 och
under 26 år en av tävlingens drivande krafter.
Hans son Karl (f. 1910 2V2), ingenjör i
Stockholm, var under 1930-talet en av S. K. K:s
bästa sprintersimmare. Dennes fru, Ellen
(f. Holm in, 1905 V9), var 1927—28 en av
Sveriges bästa bröstsimmerskor. Hon tävlade t.o.m.
1927 för IFK Stockholm, därefter för S.K.K., där
hon 1932—41 var ordf. i damsektionen. S. L.
Kungaboll, på finska kuningaspallo, är
ett gammalt finskt bollspel, som jämte
baseboll varit förebild för ->boboll.
I kungaboll, som spelas med liten boll och
slagträ, kunna 10—30 personer deltaga, delade
på två lag. I varje lag utses en »kung» och
en »klockare».
Spelplanens utseende och dimensioner
framgå av bilden. Utegränsen kan även ersättas
med en port, ett träd e. d. Kungagränsen
finnes ej alltid. Löpsträckan (A—B) varierar
mellan 40 och 60 meter.
Kungaboll. A hemgräns; B utegräns; C
löpsektion; D kungagräns.
Genom lottning avgöres vilket lag, som först
skall vara »inne», d. v. s. i tur och ordning slå
bollen från hemgränsen och därefter löpa till
utegränsen och tillbaka. Kungen har därvid
rätt till 4, klockaren till 2 och övriga spelare
till 1 slag. Det andra laget, utemännen,
placerar sig på planens mitt utom klockaren, som
står vid hemgränsen och ger upp bollen för
den slående innemannen. Utemännen försöka
att genom att ta tre lyror eller genom att
-^-bränna någon av innemännen själva bli
inne-lag. Det lag, som varit »inne» längst, blir segrare.
Om innemannens slag lyckas bra, springer
han omedelbart mot utegränsen. Misslyckas
slaget eller vill han ej riskera att springa
direkt, går han till löpsektionen (C) och
avvaktar där gynnsammare tillfälle.
Om utemännen lyckas bränna någon av
innemännen, sker sidbyte, såvida icke
innemännen hinna svara med en »motbränning».
1075
»Släkthinder» uppstår, om ingen slagman mer
finns inom innelaget. Befinna sig alla
inne-spelarna i löpsektionen och ingen vid
utegränsen, sker sidbyte utan vidare. I annat fall
göres »portbränning», d. v. s. utsidans kung och
klockare placera sig på kungagränsen omkring
10 meter från varandra och kasta bollen
mellan sig. Den eller de innemän, som befinna sig
på utegränsen, försöka att nå hemgränsen och
måste därvid passera mellan kungen och
klockaren. De stå, ifall de ej därvid brännas,
åter i tur att slå.
Litt.: T. Okkola, »Suomen kansan kilpa ja
kotileikkejä» (Finlands nationella tävlings- och
hemlekar, sid. 24—28). T. O.
Kungacupen -^-Kungens pokal.
KUNGENS KANNA.
Under namnet Kungens kanna har
Gustaf V uppsatt pris i bl. a. fäktning,
inom kapplöpningssporten, i tennis, i
modern femkamp (i lagtävling), i
sjömilitär femkamp, i den s. k.
->militärstafet-ten, i ->-budkavlelöpning på skidor och
vid -^-skolungdomens tävlingar.
Kungens kanna i fäktning.
»H. M. Konungens vandringspris i
lag-tävlan å värja mellan arméns och
marinens officerskårer», instiftat 1910, har haft
stor betydelse för värj fäktningens
utveckling i Sverige.
Tävlingen, som har anordnats av Föreningen
för Fäktkonstens Främjande och numera av
Svenska Fäktförbundet, äger rum en gång
varje år, vanligen på våren.
Bestämmelserna om rätten att deltaga ha
varierat något, beroende på krigsmaktens olika
indelning. Varje lag består av tre medlemmar
med tre reserver, men utbyte får ej ske annat
än på grund av skada e. d. Varje match gäller
två stötar (bäst av tre).
Av lag, som erhållit inteckning i det 1941
uppsatta priset, få endast två medlemmar
deltaga i följ. årens tävlingar. Av samtliga de
fäktare, vilka tillhört lag, som för alltid
erövrat ett vandringspris, får endast en deltaga
i tävling om det nya priset.
Framgångsrikast i tävlingen har varit Svea
art.-reg., som erövrat 3 kungakannor för alltid
och segrat 13 gånger. På andra plats kommer
Upplands reg. med två hemförda kungakannoi
och 7 segrar, på tredje Livreg:s dragoner med
två kungakannor och sex segrar.
Segrare ha varit: 1910 Livreg:s dragoner
(H. Peyron, P. von Eosen, E. Sörensen); 1911
L i v r e g: s dragoner (H. Peyron, P. v.
Eosen, E. Sörensen); 1912 Livreg:s dragoner
(H. Peyron, P. v. Rosen, E. Sörensen); 1913
Upplands reg. (B. Cnattingius, N. Hellsten, W
Ålund); 1914 Svea art.-reg. (S. Gadd, B. ds
Laval, G. Lindblom); 1915 Livreg:s d r a g o
1076
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
